Ägretthäger


Ägretthäger vid Bottorp juli 2017.
Ägretthägern häckar främst i de tropiska och varmare tempererade områdena över stora delar av världen, men häckar även lokalt i södra Europa och Asien. Populationerna på norra halvklotet är flyttfåglar och övervintrar längre söderut, medan häckpopulationerna i varmare områden är stannfåglar. Den är en sällsynt, men regelbunden gäst i Sverige och har observerats i alla landskap under årets alla månader. 2012 säkerställdes den första lyckade häckningen av arten i Sverige vilket skedde vid Storsund på östra Gotland. Paret lyckades föda upp minst tre ungar. Obekräftade uppgifter indikerar att en häckning skedde på samma plats några år tidigare.

Ägretthägern är en stor fågel, jämnlång med gråhägern med sina 85-100 cm, men smalare, mer långhalsad och med ett något mindre vingspann, 143-169 cm och en vikt på 950 gram. Den flyger långsamt med tillbakadragen hals, liksom hägrar i allmänhet. Dess fjäderdräkt är helt vit. Hos icke-häckande fåglar är färgen på näbben gul, ibland med mörk näbbspets, det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och runt ögat är olivgult och benen är svarta med bara en gulaktig ton högst upp på tibia. Iris är gul. I häckningsdräkt ändras färgen på näbb, ben, och det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och den får också förlängda bröst- och ryggfjädrar som kallas ägretter.
Häckningsdräkten skiljer sig mellan de olika underarterna.
Ägretthägern söker föda i grunt vatten eller torrare områden och tar fiskar, grodor eller insekter med sin långa vassa näbb. Ofta väntar den orörlig på sitt byte eller följer det långsamt.

Den häckar i kolonier nära stora sjöar med vass eller andra vidsträckta våtmarker. Häckningsperioden börjar med att hanarna bygger små plattformsliknande ställningar varifrån de visar upp sig för honorna. Under uppvisningen reser hanen sina fjäderplymer, sträcker upp halsen, klapprar med näbben och slår med vingarna. När uppvaktningen inleds putsar paret varandra och omslingrar varandra med sin långa halsar.

Det stadiga plattformsliknande boet byggs av honan och konstrueras främst av kvistar. Det placeras tre till tretton meter upp i buskar eller träd i närheten av, eller till och med hängande över, vattnet. En kull på vanligtvis tre till fem ägg läggs varje häckningssäsong. Paret ruvar äggen tillsammans i ca 25 dygn. Föräldrarna tar sedan hand om kycklingarna tillsammans under 40-50 dygn tills de är flygdugliga.

Copyright© 2017 - bizon.se