Alfågel


Alfågel vid Ölands södra udde mars 2015


Alfågel och Småskrake, hanne.

Alfågeln är en ganska liten and som är 39–47 cm lång, har ett vingspann på 65–82 cm och väger 600–1000 gram. Utöver detta har de adulta hanarna förlängda smala centrala stjärtpennor som mäter 10–15 cm. Den har ett rundat huvud och en kort knubbig näbb. De helmörka vingarna är ganska smala och spetsiga. När den flyger håller den ofta vingen ganska bakåtvinklad och den flaxar med smidiga snabba vingslag som mest sker under horisontalplanet. Detta ger alfågeln en arttypisk jizz vilken ibland beskrivs som fladdermuslik.

Alfågeln har en komplicerad ruggningsstrategi vilket gör att den har minst tre urskiljbara dräkter under året. I alla dräkter är den brokig i vitt, brunt och svart, och har helmörka vingar. Alfågelns sång beskrivs ofta som mycket vacker och lätet påminner om en klarinett. Sången består av en ljudlig, nasal, tonren, lite joddlande durtreklang som ofta beskrivs som a a-aulí eller ah au-audeli.
Häckningsbiotopen utgörs strandområden vid sjöar och havsvikar i fjäll- och tundraområden, främst i vatten med rik förekomst av stora eller långsamsimmande kräftdjur, insekter och snäckor. Den föredrar att häcka i fuktiga mosaikmiljöer med små och grunda sjöar omgivna av starrängar, med skyddade boplatser i form av småöar och holmar. Vintertid samlas den i stora flockar i marina miljöer, ofta långt ut, men ibland i skyddade laguner och flodmynningar, och mycket sällan på stora isfria sjöar.

Det främsta hotet mot det europeiska beståndet är fartygs illegala oljeutsläpp ute till havs. Årligen dör, bara i Östersjön, tiotusentals, och vissa år hundratusentals, oljeskadade alfåglar. En annan vanlig dödsorsak vintertid är att de fastnar i fiskenät och drunknar. Den hotas även lokalt av jakt under flyttningen. Globalt är inte arten hotad utan kategoriseras som livskraftig, men lokalt är den hotad. I Sverige kategoriseras den som starkt hotad.

Copyright© 2015 - bizon.se