|
Namnet bläsgås användes första gången 1828.
"Bläs-" på grund den vita bläsen i pannan. En adult bläsgås har
mörkt gråbrun fjäderdräkt som på buken är något ljusare. På
buken och ibland upp på bröstet har den breda svarta tvärgående
streck. Dock finns det vissa individer som saknar dem helt. Den
har vit undergump och ett brett vitt band på yttre delen av
stjärten. Ovansidan av vingarna är blågrå och vingpennorna
mörka. Den vita färgen vid näbbens rot, den så kallade bläsen,
når inte upp på hjässan, och vissa individer saknar den helt.
Näbben är rosa eller gulorange och benen orange.
Bläsgåsen blir 65 till 76 centimeter lång, har
ett vingspann på mellan 130-165 cm och är därmed större än
fjällgåsen. Könen är lika. De juvenila fåglarna ser i stort sett
ut som adulta fåglar förutom att de saknar de svart tvärgående
ränderna på buken och den vita bläsen. |
Antalet individer uppskattas till runt tre
miljoner. Häckar ej i Sverige. Syns endast under flyttningen
mellan norra Sibiriens arktiska kuster till Nordsjöns kuster då
de mellanlandar i södra delarna av landet.
Bläsgåsen häckar i enstaka par eller mindre, löst
sammanhållna, grupper från slutet av maj till början av juni.
Yngre icke-häckande fåglar eller individer som misslyckats med
häckningen, samlas under häckningsperioden på öppna vattenytor,
åtskilda från den häckande gruppen. Boet är en uppskrapad grop,
direkt på marken. De lägger i genomsnitt 5-6 ägg men kullar med
3-7 ägg har observerats. Äggen ruvas av honan i 22-28 dagar. När
äggen kläcks tar båda föräldrar hand om ungarna som är flygga
efter 40-43 dagar. |
