Brunand


Brunand Malmfjärden februari 2015


Brunand hona

Brunanden mäter 42-49 cm och har ett vingspann på 67-75 cm. Könen uppvisar stor könsdimorfism (stor skillnad på könen). Som adult har hanen röd iris och mörkgrå till svart näbb med ett tydligt gråblått band innanför näbbspetsen. Den har rödbrunt huvudet och hals, grå kroppssida och askgrå vingspegel, svart bröst och bakparti och blekt gråblå rygg som är vattrad med brunaktiga streck.

Den adulta honan har på sommaren en genomgående mörkbrun och grå fjäderdräkt. Huvudet är brunt ofta med en ljusare fläck innanför näbbroten och ett ljust streck som sträcker sig från ögonvrån och bak ovanför kinden. På vintern är honans kroppssida och rygg vattrat grå. Honan har svart iris, ljus ring runt ögat, och mörkgrå näbb med ett mindre ljusare band innanför näbbspetsen, men detta band kan saknas hos vissa. I flykten syns de diffust grå handpennorna som har mörka kontrasterande spetsar. Brunanden är ganska tystlåten, hanens spelläte är ett karaktäristiskt vinande som klipps av med ett gällt efterslag, kan beskrivas som en rikoschetterande kula.

Förr var brunanden ganska sällsynt i Sverige, men har sedan 1850-talet ökat som häckfågel. Det första häckningsfyndet konstaterades på Gotland och i Norrköpingstrakten. I mitten av 1970-talet beräknades det svenska beståndet uppgå till cirka 5.000 par. Brunanden har därefter minskat i antal och idag uppskattas det häcka cirka 1.000 par i Sverige. Som häckfågel påträffas den idag främst på Gotland, Öland, i Östergötland och Uppland. Varför den minskat i antal är oklart, men i och med att arten gärna häckar kring skrattmåskolonier, och de i sin tur har minskat, kan vara en orsak.

De flesta fåglar flyttar kring september-oktober till Danmark eller västra Europa. Många övervintrar dock i södra Sverige, och uppehåller sig mest i söt- eller brackvatten, så länge det är isfritt. Flyttfåglarna anländer i mars – april. Brunanden är en allätare som lever av frön, rötter och andra delar av vättenväxter såväl som vattenlevande insekter och larver, blötdjur, kräftdjur, maskar, groddjur och småfisk. Den är en dykand och betar vattenväxter från botten. Födosöket sker oftast på ett djup av 1-3 meter.

Copyright© 2015 - bizon.se