Den adulta fågeln har en kroppslängd på 42-56 cm
och ett vingspann på 115-140 cm. Som hos flertalet rovfåglar så
är honan större än hanen. Den adulta hanens rygg och ovansidan
av armpennorna och inre vingtäckarna är bruna. Handpennorna och
de yttre vingtäckarna är ljust gråblå och det yttre vingpennorna
är svarta. Den har en ljust gråblå stjärt och undersida. Den
adulta honan är mörkt brun, med ljus teckning på huvudet och
vingens framkant. Ungfåglarna liknar honan, men saknar mycket av
den ljusare teckningen.
Den jagar främst längs strandkanten av vassrika sjöar och över
våtmarker, där den glidflyger. Vingarna hålls då högre än hos de
flesta andra rovfåglar. Den bruna kärrhöken är en opportunist
och jagar små däggdjur och fåglar genom överraskningsattacker,
genom att långsamt glida över fält och hedar, och i kanten av
våtmarker och i strandkanten. Häckningssäsongens början varierar
från mitten av mars till början av maj. Hanen bildar ofta par
med två eller till och med tre honor. |
Paren håller oftast bara ihop under en
häckningssäsong, men det förekommer par som håller ihop i flera
år. Det plattformsliknande boet byggs direkt på marken av
grenar, vass och gräs. Det placeras ofta på vassbädd, men de
häckar även på åkrar. I genomsnitt lägger den 3-5 ägg, men
kullar med upp till åtta ägg har observerats, som ruvas av honan
i 31-38 dagar. Honan tar sedan hand om ungarna i 35-40 dagar
tills de är flygga.
Den bruna kärrhöken har minskat i många områden från 1800-talet
till sent 1900-tal på grund av jakt, förstörelse av livsmiljöer
och bekämpningsmedel. I ett flertal länder är den en skyddad art
och har därför återigen ökat i antal. I Storbritannien har
antalet häckande honor ökat från en år 1971 till över 200 idag.
Fortfarande står arten inför ett antal hot, inklusive jakt under
flytten över Medelhavsregionen. De är känsliga för störning
under parningssäsongen och många får livshotande skador av
förgiftning från blyhagel. |
