Skrattmås


Skrattmås fångar fisk i Malmfjärden maj 2014

Skrattmås med unge i Malmfjärden juni 2019


 

I Norden är idag skrattmås tillsammans med fiskmås och gråtrut de vanligaste arterna inom denna familj. Sedan 1700-talet, då arten saknades som häckfågel i Sverige, har den stadigt ökat, fram till 1980-talet då den började minska. Orsaken till minskningen är inte fullt utredd.

Till skillnad mot övriga måsarter så har skrattmåsen ett mer flexibelt häckande. Ibland händer det exempelvis att en stor koloni plötsligt försvinner för att sedan kanske slå sig ner på ett ställe där det aldrig häckat tidigare. Det finns ringmärkningsresultat som visat att skrattmåsar som kläckts i Sverige sedan har häckat i England. Boet byggs ofta på en vattenomfluten tuva av torra vassrör och gräs. Från sista veckan i april till början av juni läggs de tre äggen. Ruvningstiden är 22-24 dygn.
Efter fem till sex veckor kan ungarna flyga. Föda till ungarna skaffar skrattmåsarna genom rätt långa strövtåg. Den besöker odlade åkrar, fiskehamnar, soptippar och andra givande lokaler. Skrattmåsar lär sig snabbt att finna mat på nya sätt. Ibland kan man ute på åkrar se hur dom sitter och vaktar på tofsvipor för att sedan störta fram och beröva dem på maskar och insektslarver.

I slutet på juli eller början på augusti flyttar merparten av skrattmåsarna söderut. En del så långt ner som till Medelhavet. En intressant iakttagelse är att när skrattmåsarna kommer tillbaka igen på våren har de sin sommardräkt klar med sitt chokladbruna huvud, medan de skrattmåsar som övervintrat i Sverige fortfarande har kvar sin vinterdräkt.

Copyright© 2014 - bizon.se