Rödvingetrast är en mindre trast som mäter 19–23
cm. Könen är lika, med brun rygg och streckad vit undersida. De
tydligaste kännetecknet är bröstets röda sidor, de undre
roströda vingtäckarna och det vita ögonbrynsstrecket. Sången är
varierad och kort och består av en kort fallande skala av
flöjtande toner som avslutas med ett lågmält gnissel. Ibland kan
den dock sjunga baklänges så skalan blir stigande istället.
Flyktlätet är visslande.
Rödvingetrasten häckar främst i barrskog och björkskog på tundra
i norra Europa och Asien, men förekommer även regelbundet som
häckfågel i de flesta typer av skogsmiljöer. I fjällen häckar
arten allmänt i fjällbjörkskogen, där den ofta är karaktärsart.
Den är till största delen flyttfågel och merparten av
världspopulationen flyttar söderut på vintern. |
Den häckar mycket sällan i Storbritannien och
Irland, men övervintrar ofta där. Flyttfåglar och övervintrande
fåglar bildar ofta stora flockar, ofta tillsammans med
björktrastar.
Boet brukar ligga lågt och byggs av honan, gärna i stamklykan på
en knotig fjällbjörk, intill stammen på en låg och tät unggran
eller på en stubbe. Som bomaterial används fina kvistar, gräs,
mossa och liknande växtdelar, som "bakas" ihop med lera eller
jord i botten. Insidan av själva boskålen brukar fodras med
finare grässtrån. De 6-7 äggen är tätt brunfläckade på grågrön
botten. I Mellansverige läggs äggen i maj, men andrakullar under
juli förekommer ofta. Hanen och honan turas om att ruva i cirka
9-11 dagar och lika länge stannar ungarna i boet. De matas av
båda föräldrarna i 9-11 dagar. |
