Strömstare


Strömstare vid Bastubäcken, Norra Möckleby februari 2017

Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.

Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är  närmast svart eller har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.
Sången hörs ofta mitt i vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt. Strömstaren vistas ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, och simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och andra småkryp.

Boet byggs vid strömmande vatten i stenklyftor, under broar och liknande. Boet är förhållandevis stort, klotformat med en liten cirkelformad öppning. Det byggs av bland annat mossa och tätas inuti med fjädrar och dun. Den lägger 4–6 rent vita ägg och ungarna tas om hand av båda föräldrarna. Strömstare har kallats vattenstare och i Älvdalen i Dalarna för fors-sparre.

Copyright© 2017 - bizon.se