Fjärilar på Öland & i Kalmar

Mätare

Mätare (Geometridae)
Mätarna har mestadels en spenslig kropp beklädd med tilltryckta fjäll, sällan hårig, sugrör och palper är oftast väl utbildade samt smala, vanligen fjällbeklädda ben. Vingarna är stora och mycket tunna och är oftast plattliggande i vila, de främre vingarna är snett bakåtriktade och sträcker bakvingarna. Flera släkten har vinglösa eller nästan vinglösa honor.

Mätarnas larver är smala, utan behåring och har endast två bukfötter. Larvernas speciella krypstil, att sträcka fram kroppen, böja den uppåt i en båge och flytta bakbenen fram mot bröstfötterna, har gett fjärilarna dess namn, då de ser ut att mäta sig fram.

Många arter sträcker stelt ut sig från sin värdväxt då de hotas för att likna en kvist.

I Sverige förekommer 322 arter och ytterligare 12 arter är tillfälligt funna. Av dessa hör 192 arter till underfamiljen Larentiinae, 88 arter till Ennominae, 41 arter till Sterrhinae 11 arter till Geometrinae och 2 arter till Archiearinae.

De största svenska arterna, exempelvis större eklavmätare, har ett vingspann på upp till 65 mm.

Allavmätare

Allavmätare (Aethalura punctulata) förekommer allmänt från Skåne till Medelpad. Vingbredden är 24-29 mm. Larven lever på björk och al, förpuppning i marken. Allavmätare är en fjärilsart som beskrevs av Ignaz Schiffermüller 1775.

Allavmätare ingår i släktet Aethalura och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Detta exemplaret satt på ett bokträd vid sjön Åsnen.

Gråbandad lövmätare

Gråbandad lövmätare (Scopula immorata)
Den har brungrå vingar med ljusa vågiga band. Ibland dominerar vitt. Bandet längst ut i regel tydligast men brutet. Gråbandad lövmätare är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné 1758.

Gråbandad lövmätare ingår i släktet Scopula och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige. En underart finns listad i Catalogue of Life, Scopula immorata, 1955.

Citronmätare

Citronmätare (Opisthograptis luteolata)
Omisskännelig. Citrongula vingar med brun fläck vid framhörnet och oregelbunden vit diskfläck med brun kant. Citronmätare är en fjärilsart som beskrevs av Linnaeus 1758. Den ingår i släktet Opisthograptis, och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige.

Inga underarter finns listade. Vingspannet är 33-46 millimeter. Den lever i gles skog, buskmarker och trädgårdar över stora delar av Europa. Citronmätare förekommer allmänt från Skåne till Norrbotten. Larven lever på hagtorn, äpple, slån m.fl. Förpuppning sker på marken.

Grå mårfältmätare

Grå mårfältmätare (Epirrhoe alternata)
Den här mätaren är en fjärilsart som beskrevs av Müller 1794. Den grå mårfältmätaren ingår i släktet Epirrhoe och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Den grå mårfältmätaren har mörkt mittfält som varierar i färg men relativt jämnbrett och yttre begränsningen mjukt svängd med en enda trubbig spets. Tydligt vitt band utanför mittfältet delat på mitten av grå linje.

Gul syramätare

Gul syramätare (Timandra comae)
Den är en fjärilsart som beskrevs av Anton Schmidt 1931. Gul syramätare ingår i släktet Timandra och familjen mätare, Geometridae. Arten är reproducerande i Sverige.

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Gul syramätare har en systerart, grå syramätare som den är väldigt lik.

Gul syramätare har gul grundfärg och tydligt rödaktig tvärlinje och vingfransar. Ofta krävs genitalieundersökning för säker artbestämning.

Gul syramätare förekommer tämligen allmänt från Skåne till Gävle. Vingbredd 27-31 mm. Larven lever på syra och pilört, förpuppning i ett tunt spinn mellan blad på näringsväxten.

Gulvingad fältmätare

Gulvingad fältmätare (Camptogramma bilineata)
Den är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Gulvingad fältmätare ingår i släktet Camptogramma, och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige.

Gulvingad fältmätare förekommer allmänt från Skåne till Norrbotten. Vingbredd 23-27 mm. Larven lever på diverse örter, förpuppning i marken.

Krusbärsmätare

Krusbärsmätare (Abraxas grossulariata)
Krusbärsmätaren förekommer tämligen allmänt från Skåne till Västerbotten. Larven lever på krusbär, vinbär, hagtorn och slån, förpuppning mellan sammanspunna blad. Vingspannet är 36-45 millimeter. Den förekommer i gles skog, buskmarker och trädgårdar i hela Europa, utom längst upp i norr.

I Sverige förekommer den relativt vanlig i södra Sverige och sparsamt längs Norrlandskusten. Den övervintrar som larv. Omisskännelig. Vita vingar med svarta fläckar samt ett gult tvärband och gul vingrot. Gul bakkropp med svarta prickar.

Mindre Purpurmätare

Mindre purpurmätare (Lythria cruentaria).
Redan under 1800-talet var den mindre purpurmätaren känd från stora delar av landet, med nordgräns i södra Lappland. Fram till 1940-talet var arten påträffad i alla landskap söder om Uppland, utom på Gotska sandön, samt vidare norrut i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Västerbotten, Norrbotten och Lule lappmark. Under den påföljande tioårsperioden kunde Västmanland, Värmland och Ångermanland läggas till.

Artens utbredning var således tidigt välkänd och endast Medelpad har senare tillförts som nytt landskap, vilket kan vara väntat med en huvudsakligen dagaktiv och kulturbunden art där hjälpmedel som UV-ljus saknar betydelse. Arten är inte typiskt sydlig, utan snarare främst utbredd i områden med en lägre årsnederbörd. I nederbördsrikare områden, såsom på västkusten från Halland till Bohuslän, är den normalt sällsynt och ökar endast efter torra solrika somrar.

Måbärsmätare

Måbärsmätare (Macaria wauaria)
Omisskännelig med dDet svarta V:et mitt på framvingen och ytterligare tre-fyra bruna/svarta märken på framvingens framkant är unika. Måbärsmätaren är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.

Enligt Dyntaxa ingår måbärsmätare i släktet Macaria men enligt Catalogue of Life är tillhörigheten istället släktet Itame. Enligt båda källorna tillhör måbärsmätare familjen mätare, Geometridae. Arten är reproducerande i Sverige.

Ormbunksmätare

Ormbunksmätare (Petrophora chlorosata)
Ormbunksmätaren förekommer tämligen allmänt från Skåne till Hälsingland. Vingbredd 27-31 mm. Larven lever på örnbräken, förpuppning i jorden.

Ormbunksmätare är en fjärilsart som beskrevs av Giovanni Antonio Scopoli 1763. Ormbunksmätare ingår i släktet Petrophora och familjen mätare. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Rutig buskmätare

Rutig buskmätare (Chiasmia clathrata)
Den har vita vingar med brunsvarta tvärband och mörk teckning på längsribborna ger den ett typiskt rutigt utseende. Vingfransarna skäckiga i mörkbrunt och vitt. Flyger på dagen. Rutig buskmätare är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.

Enligt Dyntaxa ingår rutig buskmätare i släktet Chiasmia men enligt Catalogue of Life är tillhörigheten istället släktet Asmate. Enligt båda källorna tillhör rutig buskmätare familjen mätare, Geometridae. Arten är reproducerande i Sverige. Tio underarter finns listade i Catalogue of Life.

Sotmätare

Sotmätare (Odezia atrata)
Den är en svart fjäril med vita vingspetsar som helst flyger på dagen i soligt väder. Larven äter olika flockblommiga växter, till exempel hundkäx. Vingspannet är mellan 27 och 30 millimeter. Ovansidan är svart. Framvingens vingspets är vit.

Äldre individer bleknar i färgen och blir mörkbruna. Larven är grön och blir upp till 25 millimeter lång.

Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är de områden där värdväxterna finns, till exempel ängsmark.
Utbredningsområdet sträcker sig från iberiska halvön över Väst- och Centraleuropa samt hela Ryssland till ön Sachalin och regionen kring floden Amur. I norr förekommer arten på brittiska öarna och Skandinaviens samt Finlands låga delar. I Sydeuropa finns arten i Italien och på Balkan

Svartribbad vitvingemätare

Svartribbad vitvingemätare (Siona lineata)
Den är en fjärilsart som beskrevs av Giovanni Antonio Scopoli 1763. Svartribbad vitvingemätare ingår i släktet Siona och familjen mätare. Den flyger från slutet av maj ända in i juli. Det är en mätarfjäril som är aktiv även under dygnets ljusa timmar.

Fjärilen som är vit med mörkpudrade vingribbor kan påminna om några av våra vitfjärilar, som exempelvis rapsfjärilar, men den är betydligt mindre och har inte klubbor längs ut på antennerna.

Den är dessutom en ganska vinglig flygare som gör ett osäkert intryck. Arten förekommer allmänt från Skåne till Ångermanland. över praktiskt taget hela landet, men den saknas längst i söder och vissa delar av fjällkedjan. Den flyger på öppna, soliga marker som kan vara både torra och fuktiga.

Larven lever på groblad, timjan, maskros och johannesört. Förpuppning sker i en kokong på marken.

Vickerbackmätare

Vickerbackmätare (Scotopteryx chenopodiata)
Vickerbackmätare är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Vickerbackmätare ingår i släktet backmätare, Scotopteryx, och familjen mätare, Geometridae. Arten är reproducerande i Sverige. Vickerbackmätare förekommer allmänt från Skåne till Luleå.

Vingbredd 29-33 mm. Larven lever på diverse örter, förpuppning i marken. Vickerbackmätaren har grå vingar med mörkare brett centralt tvärband. Tvärbandet består av flera tvärlinjer och mitten i regel ljusare och grå. Svart streck från framhörnet.

Ängsmätare

Ängsmätare (Ematurga atomaria)
Den är mycket variabel. Ljus grundfärg som kan vara gul eller vit och ofta flera bruna tvärband. Ibland mer brun än ljus, speciellt hanarna som också har fjäderformiga antenner.

I huvudsak dagaktiv. Ängsmätare förekommer allmänt från Skåne till Torne lappmark. Vingbredd 22-27 mm. Larven lever på ljung, förpuppning i marken.

Index