Påfågelöga (Inachis io)
Den är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den
förekommer i stora delar av Europa och Asien. Påfågelögat har
ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå
ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och
ovala läggs huvudsakligen på nässelblad och kläcks på cirka en
vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp
månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till
brun puppa i cirka två veckor.
Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå
blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av
tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig
långa sträckor för att finna sina favoritblommor. Fjärilen
övervintrar som vuxen (imago), och kan därför ses mycket tidigt
på våren. I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en
generation om året. |
Den är värmekrävande under ägg- och larvstadierna, och kan under
kalla somrar helt slås ut från en trakt. Utbredningen kan därför
växla.
Det är ingen slump att påfågelögans teckning påminner om
stirrande ögon. Det använder nämligen fjärilen som ett skydd mot
rovdjur. När fjärilen fäller ut sina vingar kan rovdjuren bli
skrämda av de stirrande ögonen.
Påfågelöga övervintrar som vuxen fjäril. Den vaknar till liv
efter vintervila i April. Då flyger den till och med Juni. Under
denna period har den första generationen hunnit lägga sina ägg
på nässlor som blir till larver, puppor och till slut färdiga
fjärilar i Juli. Den andra generationens fjärilar övervintrar
gärna i hålor och springor i träd, i gamla hus eller i
fjärilsholk. |
