|
Aspfjärilen (Limenitis populi) förekommer sällsynt från Skåne
till Västerbotten eller är åtminstone svårobserverad.
Vingbredden är 69-90 mm, honan är större än hanen. Honan har
också ett bredare vitt fält över vingarna än hanen. De adulta
fjärilarna har en relativt kort flygperiod i månadsskiftet
juni-juli.
De allra flesta observationerna är av hanar
som kommer ner till grusvägar för att suga fukt från marken.
Honorna är betydligt svårare att få syn på och ses i princip
aldrig nere på marken. Ett bra sätt att få se aspfjäril är att
lägga ut till exempel surströmming då hanarna attraheras av
lukten av ruttnande kött och djurspillning.
Äggen är gröna och läggs ett och ett på ovansidan av
värdväxtbladen. |
Larven
växer långsamt under sensommaren och avbryter tillväxten efter
första hudömsningen (ca 5-6 mm) och spinner ihop ett löv till en
övervintringshylsa (tabernakel) som den sedan gömmer sig i till
nästa vår då den börjar äta av de färska bladen.
Larven är som liten brunaktig men efter andra
hudömsningen efter övervintringen får larven gröna inslag i sin
färgteckning. Den får dessutom två tydliga utskott precis bakom
huvudet och får ännu mer inslag av grönt ju större den blir.
Larven lever på asp och poppel och förpuppas som hängpuppa på
värdväxten, oftast på ett blad.
Aspfjäril är Dalslands landskapsinsekt. |
