Kålfjäril (Pieris brassicae)
Den är en art i insektsordningen fjärilar som hör till familjen
vitfjärilar. Framvingarna har svarta spetsar, bakvingarna har en
svart fläck i framkanten. Honan har dessutom på framvingarna två
runda svarta fläckar och ett svart streck vid bakkanten.
Vingbredden är 55 till 65 millimeter.
Larven - kålmasken - är blåaktigt grön med en gulaktig linje
längs ryggen och en ytterligare längs vardera sidan. Hela
kroppen är täckt med glesa korta hår och tätt beströdd med
större och mindre svarta prickar. Den fullvuxna larvens längd
uppgår till 35 millimeter. Puppan är kantig och till färgen
grönaktig med svarta prickar.
Kålfjärilen har 2 till 3 generationer per år. Ur de övervintrade
pupporna framkommer på våren, vanligen i maj månad, fjärilar,
som lägger ägg på vilda korsblommiga växter (familjen
Brassicaceae). |
De efter omkring 14 dagar framkomna larverna blir i juli månad
fjärilar. Denna andra generation lägger i sin tur ofta ägg på
odlade korsblommiga växter, som kål, raps och rovor med flera.
Äggen påträffas på bladens undersida. Kålfjärilspuppan påträffas
ofta på staket, plank, husväggar och dylikt. Den sitter med
huvudänden uppåt och fasthålles med en silkestråd kring mitten.
De utkläckta larverna åstadkommer ofta stor förödelse i
trädgårdarna. Vanligen övervintrar denna generations puppor, men
ibland uppträder fjärilar på eftersommaren och ger genom
äggläggning upphov till en tredje generation.
I Skåne kallas kålfjärilens larv dialektalt för "kålorm". Ett
annat namn för larven är annars "kålmask". |
