Fjärilar på Öland & i Kalmar

Pärlemorfjärilar (Heliconiinae)

Pärlemorfjärilar är en underfamilj av praktfjärilarna. Arterna liknar varandra mycket på vingarnas översida, som på rödgul botten har många i tvärrader ordnade svarta fläckar. Bakvingarnas undersida är däremot mycket växlande hos olika arter och visar fläckrader, som bildar mörkare och ljusare tvärband. Hos en del arter är de ljusa fläckarna blanka, silver- eller pärlemorglänsande. På andra har endast en eller annan fläck en matt glans, och hos ännu andra är de motsvarande fläckarna endast gulvita, gula eller brunröda.

Larverna har sex rader taggar på ryggen. De flesta lever på violer. De kantiga pupporna har tvärs över ryggen en djup insänkning och är ofta prydda med silverfläckar. I Sverige finns cirka 20 arter (se lista med Nordens arter), av vilka den största (vingspann 53-65 mm) är den silverstreckade

pärlemorfjärilen (Argynnis paphia) med undertill gröna bakvingar, övertvärade av fyra silverstrimmor. En vanlig art är den storfläckiga pärlemorfjärilen (Issoria latonia), med vingspann på 30–35 mm, som känns igen på bakvingarnas stora, blanka, skarpt begränsade silverfläckar på mörkt rödbrun botten.

Den vanligaste arten och en av de vanligaste av alla dagfjärilar i Sverige är den brunfläckiga pärlemorfjärilen (Boloria selene), med vingspann på 30–44 mm, med bakvingarna undertill brokiga av rödbruna och gula band och svarta fläckar och endast matt antydd silverglans på kantfläckarna och en fläck på vingens mitt.

Prydlig pärlemorfjäril

Prydlig pärlemorfjäril (Boloria euphrosyne)
Den är en orange fjäril med ett mönster av brunsvarta fläckar. Den flyger i början av sommaren, i maj och juni. Fjärilslarverna lever på och äter violer.

Vingbredden varierar mellan 31 och 45 millimeter. Hanen och honan är lika varandra. Ovansidan är orange med ett stort antal brunsvarta fläckar mer eller mindre ordnade i ränder och band. På undersidan är framvingen blekare orange med brunsvarta fläckar och i framhörnet ljusare bruna och gulaktiga små fält. Bakvingens undersida är mönstrad med fält i rödbrunt, gult och orange och där finns också enstaka brunsvarta fläckar. Längs ytterkanten finns vita fläckar. Det finns även två större vita fläckar, en mitt på bakvingen och en närmast kroppen.

Larven är svart och taggig och taggarna på ryggen är gula. Den blir upp till 25 millimeter lång.

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller i maj och juni[2]. Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på eller i närheten av larvens värdväxter. Ur ägget kläcks larven. Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är framför allt olika arter i violsläktet men även odon och skvattram har rapporterats.

Larven äter och växer en del innan den övervintrar. När den vaknar tidigt på våren fortsätter den att äta under en till två månader och därefter förpuppas den. Efter ungefär två veckor kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.

Den prydliga pärlemorfjärilens habitat, den omgivning den lever i, kan vara varierande slag av miljöer men där ska finnas gräs och annan lågväxande vegetation.

Denna fjärils utbredningsområde är i stort sett hela Europa utom Island och österut genom Kaukasus, Uralbergen och Sibirien till Amurområdet och Kamtjatka.

Silverstreckad pärlemorfjäril

Silverstreckade hanar.

Hane.

Silverstreckad pärlemorfjäril hona.

Hona.

Silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia)
Den är vår största pärlemorfjäril och den flyger i en generation från första veckan i juli till in i augusti.
Vingöversidorna är på typiskt pärlemorfjärilsvis gulbruna med svarta fläckar.

Hanarna har fyra smala, långsträckta och uppsvällda band på framvingarnas nedre vingribbor, vilka saknas hos honorna.

Honornas grundfärg kan på bakvingarna, särskilt i början av flygperioden, ha en grönaktig skiftning. Undersidans pärlemorteckning har ett bandlikt utseende, och avviker därmed från alla andra pärlemorfjärilsarter som har pärlemorteckningen i fläckar.

Silverstreckad pärlemorfjäril finns i södra och mellersta delen av landet och en bit norrut utefter Östersjökusten. Den flyger på olika ängsmarker, och man hittar den inte sällan även i parker och trädgårdar där det finns gott om blommande växter.

Larven lever på olika violarter, men honan lägger äggen långt från värdväxterna. Oftast lägger honan äggen under barkflagor på ek och tall.

Äggen kläcks efter några veckor och så snart larven ätit upp puppskalet spinner den fast sig i en springa på trädstammen där den övervintrar. Påföljande vår vandrar larven ner till marken där den letar upp en viol som den kan leva av.

Storfläckig pärlemorfjäril

Storfläckig pärlemorfjäril (Issoria lathonia)
Den är en fjäril som på ovansidan är orange med brunsvarta fläckar. På undersidan är den mönstrad med stora silvervita fläckar. Den hinner med minst två generationer per år och i larvstadierna äter den bland annat av olika violer.

Vingspannet varierar mellan 35 och 50 millimeter. Hanen och honan är lika varandra, förutom att honan är mer grönaktig på ovansidan av vingarna närmast kroppen än hanen. Vingarnas ovansida är orange och mönstrad med brunsvarta fläckar, både runda och mer oregelbundna. Ytterkanterna är också brunsvarta. Bakvingens ytterkant är vinklad till skillnad från andra pärlemorfjärilar som har en rundad ytterkant. På undersidan är framvingen något ljusare orange och beströdd med svarta fläckar.

Kanterna och framhörnet är gulare och i framhörnet finns flera silvervita fläckar inramade av brunt. Undersidan av bakvingen är gulbrun och brun med många stora silvervita fläckar. Tvärs över bakvingen finns också ett band med små vita fläckar inringade med brunsvart. Larven är svart eller brunsvart med ljusa taggar. Den blir upp till 35 millimeter lång.

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos. Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller mellan maj och augusti i flera generationer. I varmare klimat kan flygperioderna inträffa året runt.

Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på eller i närheten av larvens värdväxter. Efter någon vecka kläcks larven ur ägget. Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är framför allt olika arter i violsläktet, till exempel styvmorsviol, ängsviol och åkerviol, men även arter i andra växtsläkten har rapporterats, bland annat oxtungesläktet och hallonsläktet.

Larven växer snabbt och förpuppas efter en halv till en månad. Ur puppan kläcks den fullbildade fjärilen. Denna art hinner under samma sommar lägga nya ägg ur vilka en ny generation larver kläcks.

Dessa larver övervintrar utan att vara fullvuxna och fortsätter att äta tidigt på våren, varefter de förpuppas och kläcks som fullvuxna efter ett par veckor. Den storfläckiga pärlemorfjärilens habitat, den miljö den lever i, är torrare blomsterängar och steniga och klippiga områden.

Denna fjärils utbredningsområde sträcker sig från norra Afrika, Kanarieöarna och Europa genom Centralasien, Pakistan, norra Indien och Burma till västra Kina. I Norden förekommer den i Danmark, södra Sverige och södra Finland samt upp till Gudbrandsdalen i Norge. Eftersom den är migrerande, det vill säga att den flyttar, är det svårt att dra några exakta gränser för utbredningsområdet då det varierar från år till år, bland annat beroende på vädret.

Älggräspärlemorfjäril

Älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino)
Tillhör familjen Praktfjärilar – Nymphalidae. Underfamilj är Pärlemorfjärilar – Heliconiinae. Tidigare namn var Älggräsfjäril. Den är medelstor och vingspannet är 33–42 mm. Vingovansidorna är orangea med svarta fläckar och vingundersidor, framvingar är orangea med svarta fläckar. Bakvingar har brunkantade beiga rutor samt en rad av diffusa ljuskärnade fläckar omgivna av brun och ibland också violett skuggning med vita stråk. Deras miljö är torra backar eller våta ängsmarker och kärr.

Flygtiden är från slutet av juni till början av augusti.
Övervintringsstadium: Ägg - Larvens värdväxt: Älggräs (Filipendula ulmaria) och brudbröd (F. vulgaris).

Kombinationen att fläckarna längs bakvingeovansidans kant bildar korta tjocka streck som inte är förbundna samt raden av diffusa ljuskärnade fläckar omgivna av brun och ibland också violett skuggning skiljer den från andra pärlemorfjärilar.
Honorna lägger äggen ett och ett på värdväxternas blad. Hanarna flyger vida omkring i sitt sökande efter honor.

Ängspärlemorfjäril

Ängspärlemorfjäril (Argynnis aglaja)
är en brun och orange fjäril som ofta påträffas på ängar där den suger nektar från klintar och tistlar. Vingspannet varierar mellan 45 och 58 millimeter. Hanen och honan är ganska lika varandra. Ovansidan är orange med brunsvarta fläckar som är mer eller mindre ordnade i band. Ytterkanten är också brunsvart och innanför denna är fläckarna halvmånformade.

På undersidan är framvingen något ljusare orange med strödda brunsvarta fläckar. Bakvingens undersida är grön, närmare ytterkanten gul. Över hela bakvingen finns vita fläckar, samt ett band av vita fläckar längs ytterkanten.

Larven är svart och taggig och runt andningshålen på sidorna är den röd. Den blir upp till 40 millimeter lång.Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller för ängspärlemorfjärilen under juni till augusti.

Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen ett och ett eller några tillsammans på värdväxterna, de växter larven lever på och äter av. Dessa är för ängspärlemorfjärilen bland annat olika arter i violsläktet. När larven kläcks ur ägget äter den emellertid inte, utan övervintrar och börjar äta på våren. Den förpuppas i början av sommaren. Efter 2-3 veckor kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.

Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är framför allt blommande ängar och hedmarker. De vuxna fjärilarna verkar föredra nektar från bland annat olika arter i klintsläktet och tistelsläktet.

Ängspärlemorfjärilens utbredningsområde omfattar stora delar av den palearktiska regionen. Den förekommer från nordligaste Afrika och Europa genom Sibirien och Iran till Kina, Korea och Japan. Den finns i hela Norden utom Island. Den förekommer inte i de nordligaste landskapen i Norge, Sverige och Finland även om den tillfälligtvis har påträffats även där.

Index