|
Index |
bizon.se |
Pärlemorfjärilar (Heliconiinae) |
Pärlemorfjärilar är en underfamilj av praktfjärilarna. Arterna
liknar varandra mycket på vingarnas översida, som på rödgul
botten har många i tvärrader ordnade svarta fläckar.
Bakvingarnas undersida är däremot mycket växlande hos olika
arter och visar fläckrader, som bildar mörkare och ljusare
tvärband. Hos en del arter är de ljusa fläckarna blanka, silver-
eller pärlemorglänsande. På andra har endast en eller annan
fläck en matt glans, och hos ännu andra är de motsvarande
fläckarna endast gulvita, gula eller brunröda.
Larverna har sex rader taggar på ryggen. De flesta lever på
violer. De kantiga pupporna har tvärs över ryggen en djup
insänkning och är ofta prydda med silverfläckar. I Sverige finns
cirka 20 arter (se lista med Nordens arter), av vilka den
största (vingspann 53-65 mm) är den silverstreckade |
pärlemorfjärilen (Argynnis paphia) med undertill gröna
bakvingar, övertvärade av fyra silverstrimmor. En vanlig art är
den storfläckiga pärlemorfjärilen (Issoria latonia), med
vingspann på 30–35 mm, som känns igen på bakvingarnas stora,
blanka, skarpt begränsade silverfläckar på mörkt rödbrun botten.
Den vanligaste arten och en av de vanligaste av alla dagfjärilar
i Sverige är den brunfläckiga pärlemorfjärilen (Boloria selene),
med vingspann på 30–44 mm, med bakvingarna undertill brokiga av
rödbruna och gula band och svarta fläckar och endast matt antydd
silverglans på kantfläckarna och en fläck på vingens mitt. |
|
Prydlig pärlemorfjäril
|
Prydlig
pärlemorfjäril (Boloria euphrosyne)
Den är en orange fjäril med ett mönster av brunsvarta
fläckar. Den flyger i början av sommaren, i maj och juni.
Fjärilslarverna lever på och äter violer.Vingbredden varierar
mellan 31 och 45 millimeter. Hanen och honan är lika varandra.
Ovansidan är orange med ett stort antal brunsvarta fläckar mer
eller mindre ordnade i ränder och band. På undersidan är
framvingen blekare orange med brunsvarta fläckar och i
framhörnet ljusare bruna och gulaktiga små fält. Bakvingens
undersida är mönstrad med fält i rödbrunt, gult och orange och
där finns också enstaka brunsvarta fläckar. Längs ytterkanten
finns vita fläckar. Det finns även två större vita fläckar, en
mitt på bakvingen och en närmast kroppen.
Larven är svart och taggig och taggarna på ryggen är gula.
Den blir upp till 25 millimeter lång.
Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt
liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago).
En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos. |
Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller i maj
och juni[2]. Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan
lägger äggen på eller i närheten av larvens värdväxter. Ur ägget
kläcks larven. Värdväxter, de växter larven lever på och äter
av, är framför allt olika arter i violsläktet men även odon och
skvattram har rapporterats.
Larven äter och växer en del innan den övervintrar. När den
vaknar tidigt på våren fortsätter den att äta under en till två
månader och därefter förpuppas den. Efter ungefär två veckor
kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid
börjar.
Den prydliga pärlemorfjärilens habitat, den omgivning den lever
i, kan vara varierande slag av miljöer men där ska finnas gräs
och annan lågväxande vegetation.Denna fjärils
utbredningsområde är i stort sett hela Europa utom Island och
österut genom Kaukasus, Uralbergen och Sibirien till Amurområdet
och Kamtjatka. |
|
Silverstreckad pärlemorfjäril
Silverstreckade hanar.
Hane.
Silverstreckad pärlemorfjäril hona.
Hona. |
Silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia)
Den är vår största pärlemorfjäril och den flyger i en
generation från första veckan i juli till in i augusti.
Vingöversidorna är på typiskt pärlemorfjärilsvis gulbruna med
svarta fläckar.
Hanarna har fyra smala, långsträckta och uppsvällda band på
framvingarnas nedre vingribbor, vilka saknas hos honorna.
Honornas grundfärg kan på bakvingarna, särskilt i början av
flygperioden, ha en grönaktig skiftning. Undersidans
pärlemorteckning har ett bandlikt utseende, och avviker därmed
från alla andra pärlemorfjärilsarter som har
pärlemorteckningen i fläckar.
|
Silverstreckad pärlemorfjäril finns i södra och mellersta
delen av landet och en bit norrut utefter Östersjökusten. Den
flyger på olika ängsmarker, och man hittar den inte sällan
även i parker och trädgårdar där det finns gott om blommande
växter.
Larven lever på olika violarter, men honan lägger äggen långt
från värdväxterna. Oftast lägger honan äggen under barkflagor
på ek och tall.
Äggen kläcks efter några veckor och så snart larven ätit upp
puppskalet spinner den fast sig i en springa på trädstammen
där den övervintrar. Påföljande vår vandrar larven ner till
marken där den letar upp en viol som den kan leva av. |
Storfläckig pärlemorfjäril
|
Storfläckig pärlemorfjäril (Issoria lathonia)
Den är en fjäril som på ovansidan är orange med
brunsvarta fläckar. På undersidan är den mönstrad med
stora silvervita fläckar. Den hinner med minst två
generationer per år och i larvstadierna äter den bland
annat av olika violer.Vingspannet
varierar mellan 35 och 50 millimeter. Hanen och honan är
lika varandra, förutom att honan är mer grönaktig på
ovansidan av vingarna närmast kroppen än hanen. Vingarnas
ovansida är orange och mönstrad med brunsvarta fläckar,
både runda och mer oregelbundna. Ytterkanterna är också
brunsvarta. Bakvingens ytterkant är vinklad till skillnad
från andra pärlemorfjärilar som har en rundad ytterkant.
På undersidan är framvingen något ljusare orange och
beströdd med svarta fläckar.
Kanterna och framhörnet är gulare och i
framhörnet finns flera silvervita fläckar inramade av
brunt. Undersidan av bakvingen är gulbrun och brun med
många stora silvervita fläckar. Tvärs över bakvingen finns
också ett band med små vita fläckar inringade med
brunsvart. Larven är svart eller brunsvart med ljusa
taggar. Den blir upp till 35 millimeter lång.
Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under
sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och
fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för
fullständig metamorfos. Flygtiden, den period när fjärilen
är fullvuxen, infaller mellan maj och augusti i flera
generationer. I varmare klimat kan flygperioderna inträffa
året runt. |
Under flygtiden parar sig fjärilarna och
honan lägger äggen på eller i närheten av larvens
värdväxter. Efter någon vecka kläcks larven ur ägget.
Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är
framför allt olika arter i violsläktet, till exempel
styvmorsviol, ängsviol och åkerviol, men även arter i
andra växtsläkten har rapporterats, bland annat
oxtungesläktet och hallonsläktet.
Larven växer snabbt och förpuppas efter en halv till en
månad. Ur puppan kläcks den fullbildade fjärilen. Denna
art hinner under samma sommar lägga nya ägg ur vilka en ny
generation larver kläcks.
Dessa larver övervintrar utan att vara
fullvuxna och fortsätter att äta tidigt på våren, varefter
de förpuppas och kläcks som fullvuxna efter ett par
veckor. Den storfläckiga pärlemorfjärilens habitat, den
miljö den lever i, är torrare blomsterängar och steniga
och klippiga områden.
Denna fjärils utbredningsområde sträcker sig från norra
Afrika, Kanarieöarna och Europa genom Centralasien,
Pakistan, norra Indien och Burma till västra Kina. I
Norden förekommer den i Danmark, södra Sverige och södra
Finland samt upp till Gudbrandsdalen i Norge. Eftersom den
är migrerande, det vill säga att den flyttar, är det svårt
att dra några exakta gränser för utbredningsområdet då det
varierar från år till år, bland annat beroende på vädret. |
|
Älggräspärlemorfjäril
|
Älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino)
Tillhör familjen Praktfjärilar – Nymphalidae. Underfamilj är
Pärlemorfjärilar – Heliconiinae. Tidigare namn var
Älggräsfjäril. Den är medelstor och vingspannet är 33–42 mm.
Vingovansidorna är orangea med svarta fläckar och
vingundersidor, framvingar är orangea med svarta fläckar.
Bakvingar har brunkantade beiga rutor samt en rad av diffusa
ljuskärnade fläckar omgivna av brun och ibland också violett
skuggning med vita stråk. Deras miljö är torra backar eller våta
ängsmarker och kärr.
|
Flygtiden är från slutet av juni till början av augusti.
Övervintringsstadium: Ägg - Larvens värdväxt: Älggräs (Filipendula
ulmaria) och brudbröd (F. vulgaris).
Kombinationen att fläckarna längs bakvingeovansidans kant bildar
korta tjocka streck som inte är förbundna samt raden av diffusa
ljuskärnade fläckar omgivna av brun och ibland också violett
skuggning skiljer den från andra pärlemorfjärilar.
Honorna lägger äggen ett och ett på värdväxternas blad. Hanarna
flyger vida omkring i sitt sökande efter honor.
|
|
Ängspärlemorfjäril
|
Ängspärlemorfjäril (Argynnis aglaja)
är en brun och orange fjäril som ofta påträffas på ängar där
den suger nektar från klintar och tistlar. Vingspannet
varierar mellan 45 och 58 millimeter. Hanen och honan är
ganska lika varandra. Ovansidan är orange med brunsvarta
fläckar som är mer eller mindre ordnade i band. Ytterkanten är
också brunsvart och innanför denna är fläckarna
halvmånformade. På undersidan är framvingen något
ljusare orange med strödda brunsvarta fläckar. Bakvingens
undersida är grön, närmare ytterkanten gul. Över hela
bakvingen finns vita fläckar, samt ett band av vita fläckar
längs ytterkanten.
Larven är svart och taggig och runt andningshålen på sidorna
är den röd. Den blir upp till 40 millimeter lång.Denna fjäril,
liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika
stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan
förvandling kallas för fullständig metamorfos.
Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller för
ängspärlemorfjärilen under juni till augusti. |
Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen
ett och ett eller några tillsammans på värdväxterna, de växter
larven lever på och äter av. Dessa är för ängspärlemorfjärilen
bland annat olika arter i violsläktet. När larven kläcks ur
ägget äter den emellertid inte, utan övervintrar och börjar
äta på våren. Den förpuppas i början av sommaren. Efter 2-3
veckor kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny
flygtid börjar.
Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är framför allt
blommande ängar och hedmarker. De vuxna fjärilarna verkar
föredra nektar från bland annat olika arter i klintsläktet och
tistelsläktet.
Ängspärlemorfjärilens utbredningsområde omfattar stora delar
av den palearktiska regionen. Den förekommer från nordligaste
Afrika och Europa genom Sibirien och Iran till Kina, Korea och
Japan. Den finns i hela Norden utom Island. Den förekommer
inte i de nordligaste landskapen i Norge, Sverige och Finland
även om den tillfälligtvis har påträffats även där. |
|
Index |
|
Copyright©
2020 - bizon.se
|