|
Rapsfjäril (Pieris napi)
Den är en av de allmänt förekommande dagfjärilarna i Norden. Den
trivs i de flesta levnadsmiljöer och uppträder i två
generationer per säsong i den största delen av landet och kan
förekomma i tre generationer i södra delarna av Sverige.
Värdväxt är korsblommiga växter som till exempel löktrav och
ängsbräsma.
En relativt liten fjäril, med ett vingspann på 35 till 45
millimeter. Vingarna är på översidan mestadels vita, med inslag
av grått eller svart; undersidan är gulaktig med grön pudring
utmed vingribborna.
Den gula färgen och pudringen på undersidan av bakvingen är
svagare i den andra generationen. Framvingen slutar i en mörk
fläck framåt. Rapsfjärilen liknar släktingarna kålfjäril och
rovfjäril, men hos dessa arter är pudringen på undersidan av
vingarna inte koncentrerad kring vingribborna. |
Larven har korta hår och är grön med gula ringar. Puppan är
antingen helt grön eller gulvit och täckt av svarta fläckar.
Vanligt förekommande i hela Norden samt i alla tempererade
regioner i Europa, Asien och Nordamerika.
Rapsfjäril, rovfjäril och kålfjäril! Är det
kålfjärilar allihop?
”Kålfjäril” brukar vi kalla de medelstora till stora vita
dagfjärilar som under sommaren fladdrar över fält med oljeväxter
och i trädgårdarnas kålodlingar. I själva verket är det tre
skilda arter: raps-, rov- och kålfjäril. De har delvis olika
biologi, men de delar alla kärleken till kålväxter.
De tillhör gruppen vitfjärilar. Trots att de är vanliga i
rapsfält under sommaren är deras påverkan på skörden försumbar.
I trädgårdar och odlingar av broccoli, vitkål, pepparrot och
andra kålväxter kan de däremot utgöra
ett stort bekymmer och ibland förstöra skörden helt. |
