Sorgmantel (Nymphalis antiopa)
Den tillhör familjen praktfjärilar och förekommer i
Europa, Asien och Nordamerika. Fjärilen har sammetsbruna vingar
med en ljusgul ytterkant och ett band av blå fläckar innanför
ytterkanten. Den flyger i juli till september och efter
övervintring som fullbildad fjäril också i april till maj.
Sorgmantelns vingspann är mellan 61 och 76 millimeter. Honan och
hanen är mycket lika varandra. Ovansidan är mörkbrun. Både
bakvingen och framvingen har en bred ljusgul ytterkant och vid
framvingens framkant finns ett par ljusgula fläckar. Innanför de
ljusgula kanterna finns ett band av himmelsblå fläckar. Den
ljusgula färgen bleknar efter övervintring, så på våren är både
ytterkanterna och fläckarna vid framkanten vita eller mycket
ljust gula.
Den bruna färgen kan också efter övervintring se nästan svart
ut. Undersidan är mörkbrun och har vita ytterkanter och hela
undersidan är något spräcklig. Larven är gråsvart med långa
taggar och en rad med röda prickar på ryggen. Den blir upp till
50 millimeter lång. Sorgmantelns habitat är skogsmarker med
öppna ytor men den förekommer även längs kusten. |
Värdväxter är olika arter i videsläktet, björksläktet och
poppelsläktet, vanligen björk och sälg.
Flygtiden infaller från juli till september och, efter
övervintring, i april och maj. Under våren parar sig fjärilarna
och honan lägger äggen på trädkvistar ett par meter från marken.
Larverna är som hos flera andra praktfjärilar, t.ex.
Nässelfjäril och Påfågelöga, sociala och bildar kolonier. Larven
förpuppas efter knappt två månader. Puppstadiet varar två till
tre veckor och därefter kläcks den fullbildade fjärilen och en
ny flygtid börjar. Fjärilarna äter framför allt sav från träd.
Övervintringen sker på bland annat rotvältor och trädstammar.
Sorgmanteln uppvisar generellt mycket liten geografisk variation
i utseende, trots sitt stora utbredningsområde. I modernare
litteratur har man därför ofta ansett att en indelning i
underarter är obefogad. |
