Fjärilar på Öland & i Kalmar

Brunsprötad skymningssvärmare

Brunsprötad skymningssvärmare (Hyles gallii)
Den ingår i släktet Hyles och familjen svärmare. Arten kan ses hovrande vid blommor i skymningen, eller vid varmt väder även på dagen, för att suga nektar. Det finns även vitribbad- och vitsprötad skumningssvärmare.

Den brunsprötade skymningssvärmaren har ett vingspann på mellan 60 och 81 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Mellankroppen är olivgrön med vit kant och bakkroppen har vita och svarta ränder på sidorna och olivgrön mitten.

Framvingarna har olivbruna kanter och ett gulaktigt band på mitten. Bakvingen har svarta kanter och ett gulaktigt band på mitten som längst in övergår i rött. Den mycket ovanligare vitsprötade skymningssvärmaren är snarlik men den har ljusare och mindre kontrastrik teckning. Larven är som fullvuxen 75 till 85 millimeter lång och kan vara antingen olivgrön eller, mindre vanligt, svart.

Den brunsprötade skymningssvärmaren finns i en stor del av Norden utom på Island.

I norr är den inte årsviss utan är beroende av migration. Populationen varierar mycket år från år och i Norden är den talrikast i Danmark. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut till Stilla havet och Japan. Den finns även i Kanada och norra USA.

Den brunsprötade skymningssvärmaren lever på öppna örtrika marker. Som namnet antyder så flyger den mest i skymningen, men vid varmt väder kan man även se den dagtid. Den kan ses svävande som en kolibri framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel mjölkört, glimmar, syren, nejlikor, tjärblomster, klätt, maskrosor och rododendron. Flygtiden är från mitten av juni till mitten av augusti i södra Sverige.

I norr något senare. Äggen läggs enstaka på värdväxten som främst är mjölkört och gulmåra. Larven är fullvuxen i augusti eller i början på september och vandrar då iväg för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Den förpuppar sig i markskiktets förna, ibland långt ifrån uppväxtplatsen. Puppan övervintrar, ibland till och med två vintrar.

Humledagsvärmare

Humledagsvärmare (Hemaris fuciformis)
Den här svärmaren är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Humledagsvärmare ingår i släktet Hemaris och familjen svärmare, Sphingidae. Till skillnad från de flesta andra svärmare är arterna i släktet dagaktiva. Humledagsvärmare har ett vingspann på mellan 38 och 49 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Mellankroppen är olivgrön och bakkroppen är rödbrun på främre halvan och gul på den bakre halvan.

Vingarna är genomskinliga med en rödbrunaktig kant. Svävflugedagsvärmare är snarlik men den saknar en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 40 till 45 millimeter lång och är grön med brunröda fläckar som ibland saknas. Humledagsvärmare finns lokalt ganska talrikt i Sverige upp till Dalarna och vidare längs norrlandskusten upp till Ångermanland.

Den finns även i Danmark och södra Norge och Finland och i större delen av resten av Europa samt Nordafrika. Den finns österut genom Ryssland och Centralasien till nordvästra Kina.

Humledagsvärmare lever i anslutning till skog där även värdväxten skogstry förekommer. Den flyger på dagtid i solsken och kan ses svävande som en kolibri framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, kråkvicker, skogstry, gökärt, violer och skogsnäva.

Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka eller ibland i grupper om två till tre på värdväxten som främst är skogstry och kaprifol. Larven är fullvuxen i augusti. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.

Större dagsvärmare

Större dagsvärmare (Macroglossum stellatarum)
Den är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Större dagsvärmare ingår i släktet Macroglossum och familjen svärmare, Sphingidae. Arten migrerar varje år söderut under vintern. Den fullt utvecklade insekten har en vingbredd på mellan 45 och 50 millimeter. Larven lever till största delen på måror och förpuppas i en markliggande kokong.

Större dagsvärmare har en lång snabel och kan hovra i luften medan den suger nektar och ger då ifrån sig ett surrande ljud som påminner om kolibrins. Arten är dagaktiv, i synnerhet i starkt solsken, men även i gryning och skymning. Den har även setts flyga när det regnar, vilket är ovanligt för dagaktiva svärmare.

Det har gjorts flera studier av den större dagsvärmarens synförmåga, och det har påvisats att den har en ganska god förmåga att lära sig färger.

Större dagsvärmare är en migrerande art som varje år kommer in i Sverige och som hittills har tagits från Skåne till Luleå. Den parar sig tidigt och kan få avkomma som kan påträffas i Sverige på sensommaren. Den kan ej övervintra i Sverige.

Artens utseende varierar lite, men framvingens teckning kan vara mer eller mindre tydlig. Den kan med sin kraftiga kropp, mörkgrå framvingar och rödgula bakvingar inte förväxlas med någon annan art i Nordeuropa.

Index