Ägretthägern häckar främst i de tropiska och
varmare tempererade områdena över stora delar av världen, men
häckar även lokalt i södra Europa och Asien. Populationerna på
norra halvklotet är flyttfåglar och övervintrar längre söderut,
medan häckpopulationerna i varmare områden är stannfåglar. Den
är en sällsynt, men regelbunden gäst i Sverige och har
observerats i alla landskap under årets alla månader. 2012
säkerställdes den första lyckade häckningen av arten i Sverige
vilket skedde vid Storsund på östra Gotland. Paret lyckades föda
upp minst tre ungar. Obekräftade uppgifter indikerar att en
häckning skedde på samma plats några år tidigare.
Ägretthägern är en stor fågel, jämnlång med gråhägern med sina
85-100 cm, men smalare, mer långhalsad och med ett något mindre
vingspann, 143-169 cm och en vikt på 950 gram. Den flyger
långsamt med tillbakadragen hals, liksom hägrar i allmänhet.
Dess fjäderdräkt är helt vit. Hos icke-häckande fåglar är färgen
på näbben gul, ibland med mörk näbbspets, det fjäderlösa
hudpartiet vid näbbroten och runt ögat är olivgult och benen är
svarta med bara en gulaktig ton högst upp på tibia. Iris är gul.
I häckningsdräkt ändras färgen på näbb, ben, och det fjäderlösa
hudpartiet vid näbbroten och den får också förlängda bröst- och
ryggfjädrar som kallas ägretter. |
Häckningsdräkten skiljer sig mellan de olika
underarterna.
Ägretthägern söker föda i grunt vatten eller torrare områden och
tar fiskar, grodor eller insekter med sin långa vassa näbb. Ofta
väntar den orörlig på sitt byte eller följer det långsamt.
Den häckar i kolonier nära stora sjöar med vass eller andra
vidsträckta våtmarker. Häckningsperioden börjar med att hanarna
bygger små plattformsliknande ställningar varifrån de visar upp
sig för honorna. Under uppvisningen reser hanen sina
fjäderplymer, sträcker upp halsen, klapprar med näbben och slår
med vingarna. När uppvaktningen inleds putsar paret varandra och
omslingrar varandra med sin långa halsar.
Det stadiga plattformsliknande boet byggs av
honan och konstrueras främst av kvistar. Det placeras tre till
tretton meter upp i buskar eller träd i närheten av, eller till
och med hängande över, vattnet. En kull på vanligtvis tre till
fem ägg läggs varje häckningssäsong. Paret ruvar äggen
tillsammans i ca 25 dygn. Föräldrarna tar sedan hand om
kycklingarna tillsammans under 40-50 dygn tills de är
flygdugliga. |
