Ängspiplärka är en fågel som tillhör släktet
piplärkor i familjen ärlor och piplärkor. Ängspiplärkan är
knappt 15 centimeter lång och därmed något mindre än
trädpiplärkan som den annars är mycket lik. I jämförelse är
ängspiplärkan generellt gråare och bröstet är mindre gulaktigt
och finare streckat. Bakklon hos ängspiplärkan är också mycket
längre än trädpiplärkans. Benen är rödaktiga och näbben är tunn
och spetsig.
Ängspiplärkans lockläte är ett skarpt "ist" eller "ististist", i
närheten av boet ofta ihållande och monotont "tlitlitli".
Sången, som den framför i korta sångflykter, är hög och tunn.
Den börjar sjunga före sångflykten, stiger sedan oftast upp från
en upphöjning i marken och återvänder i regel inte till
utgångspunkten när den glider ner.
I fält skiljs den från trädpiplärkan utifrån biotopval och läte
mer än genom morfologiska kännetecken. Den har heller inte lika
iögonfallande sångflykt som trädpiplärkan. |
I Sverige förekommer ängspiplärkan i hela landet
men särskilt i fjällen. Den flyttar i september-oktober och
återkommer i mars-april.
Ängspiplärkan häckar på fuktiga ängar och betesmarker, på myrar
och i berglandskap. Under flyttningen söderut ser man den ofta i
större skaror på fält och vid dammar. Boet läggs på marken och
är ett oansenligt bygge av strån och mossa som fodras med hår.
Honan lägger i vanliga fall 4-6 ägg som är ljusgrå och som i
regel ruvas i 13 dagar. Ungfåglarna blir sedan matade av båda
föräldrarna i 12 till 14 dagar. Ängspiplärkan är en art som ofta
får agera värddjur för gökens unge.
Ängspiplärkor livnär sig under sommarhalvåret huvudsakligen på
små dagaktiva insekter och spindeldjur av alla sorter, under
vinterhalvåret dessutom på små snäckor och frön. |
