Björktrasten är en
långstjärtad och kraftigt byggd trast. Dess nacke, övergump,
nedre delen av ryggen, huvudets ovansida och kroppssidorna är
askgrå. Skuldrorna och övre delen av ryggen är kastanjebruna
och de undre vingtäckarna är vita. Buk och undergump är vit
och den är kraftigt vattrad med pilspetsformade svarta fläckar
på kroppssidorna under vingarna. Bröstet är orangebeige och
också vattrad med längsgående mörka streck. Den har ett ljust
ögonbrynsstreck, är mörkfärgad mellan ögat och näbben som är
gulorange med en grå näbbspets och den har mörkgrå ben.
Längden är 22–27 cm och vingspannet 39–42 cm.
Fågeln väger cirka 100
gram. Unga fåglar i första vinterdräkt går att särskilja på de
vita fjäderspetsarna på de övre vingtäckarna. Merparten av
björktrastens läten är tjattrande. Dess vanligaste läte är ett
skränigt upprepat ”schäckande”. Locklätet i flykten är också
ett liknande upprepat ”tjackande” som pågår i några sekunder,
men även ett tunt, högt ”giih”. I allmänhet är den inte sen
att använda sitt tjatter för att varna för kattugglor, katter
eller andra faror.
Björktrasten häckar i norra Europa, från de allra nordligaste
delarna av norra Skandinavien söderut till sydöstra Frankrike,
norra Italien, Slovenien och Kroatien, österut genom Ryssland
och norra Ukraina till floden Aldan i östra Sibirien, söderut
till de nordligaste delarna av Kazakstan, Altajbergen,
Sajanbergen och Bajkalsjön.
|
Sedan 1937 häckar de också på sydligaste
delarna av Grönland. De nordliga häckningspopulationerna är
flyttfåglar och flyttar söderut i Europa och Asien. Den
övervintrar exempelvis på Island, över större delarna av
Storbritannien, Iberiska halvön och Italien, och den uppträder
så långt söderut som Madeira, Egypten, Israel, Irak, och Kina.
Trots sitt stora utbredningsområde delas den vanligtvis inte
upp i några underarter.
Björktrasten är den vanligaste trasten i Sverige och häckar i
stort antal över hela landet. Grovt taget kan man säga att de
björktrastar som häckar norr om Mora flyttar söderut om
vintern. Utanför häckningstid kan björktrasten samlas i stora
flockar.
Den häckar i olika slags skogsmark och busksly som till
exempel fjällbjörkskog, löv- och blandskog, parker och
trädgårdar. Den lever mest i större flockar och den föder ofta
upp mer än en kull om året. Boet som byggs i en trädkrona är
öppet. Honan lägger vanligtvis 5–6 ägg som är ljusgröna med
bruna fläckar. Dessa ruvas av honan i 10 till 13 dygn. När
ungarna är kläckta tar föräldrarna hand om dem och efter 11
till 15 dygn är de flygfärdiga. Björktrasten föredrar daggmask
men livnär sig även på många andra sorters smådjur, till
exempel insekter och spindlar. På hösten och vintern livnär de
sig företrädesvis av rönnbär, enbär, lingon, fallfrukt och
dylikt. |