|
Bläsanden är en medelstor and med en längd på
42–50 cm och ett vingspann 75–87 cm. Den har kort hals och ett
förhållandevis stort och runt huvud, och spetsig stjärt. Den har
en liten ljusgrå näbb med svart underdel och svart näbbnagel. I
häckningsdräkt är hanen vattrad i mörkgrått och vitt på
ovansidan och på sidorna, med svart stjärt, mörkgrön vingspegel
och med en kritvit fläck på ovansidan vingen. Bröstet är
rosaaktigt, buken vit, och huvudet är rödbrunt med en beige bläs
i pannan. I eklipsdräkt är hanen mer lik honan. Den adulta honan
och juvenilen har brunt huvud, vattrad brungrå rygg, rostbrunt
bröst och kroppssida och vit buk.
Bläsanden häckar främst i öppna våtmarker, slättsjöar,
långsamrinnande större floder, och mer sällsynt vid laguner och
saltare våtmarker. Den föredrar biotoper som är omgivna av öppen
skog, gärna jordbruksbygd, i vattendrag med riklig
undervattensvegetation, och flytande och uppstickande
vegetation. |
De häckar i enskilda par eller i små grupper.
Boet, som består av en uppskrapning i marken, göms väl i
närheten av vatten, exempelvis i en tuva. Bläsanden lägger bara
en kull om året och den lägger vanligtvis 8–9 gulvita ägg i maj
eller juni, men kullar på 6–15 ägg förekommer. Honan ruvar äggen
i cirka 24–25 dygn och det är också honan som ensam tar hand om
ungarna som blir flygga efter 40–45 dagar.
Efter häckning stannar de i häckningsområdet
och genomgår en ruggning som gör dem flygoförmögna. Under
ruggningen bildar de mindre flockar. Hanen ruggar redan från
slutet av maj till juli, medan honan först ruggar ifrån slutet
av juli till början av september. Utanför häckningstid är den
mycket social, och under flyttningen och i vinterkvarteren
uppträder den i stora flockar. I Nordamerika bildar den flockar
med amerikansk bläsand. |
