Brandkronad kungsfågel är en liten fågel i
familjen kungsfåglar inom ordningen tättingar. Den förekommer i
stort sett enbart i Europa och nordvästra Afrika. Arten har
vidgat sitt utbredningsområde norrut på senare tid och är numera
en etablerad häckfågel i Sverige.
Brandkronad kungsfågel blir upp till 9 cm lång och är grönare
ovan och vitare under än kungsfågel. Den skiljer sig också genom
tydligt vitt ögonbrynsstreck och svart streck genom ögat. Även
juvenilerna har dessa streck. Liksom de unga kungsfåglarna
saknar de dock det gula på hjässan. Från kungsfågelsångaren
skiljer den sig bland annat genom avsaknad av ljusgul övergump.
Locklätet liknar kungsfågelns, men är mörkare, mer betonad på
första stavelsen och något stigande och accelererande: "zyy
zy-zi-zi". Sången saknar kungsfågelns cykliska rytm och är
istället en snabb upprepning av samma ton som stiger i både
tonhöjd och ljusstyrka, avslutat med en liten drill.
Den brandkronade kungsfågeln häckar från södra England och
västra Europa till Medelhavet, nordvästra Afrika och österut
till Anatolien. Det bestånd som häckar i nordöstra delen av
utbredningsområdet flyttar till västra och södra Europa.
|
Brandkronade kungsfågeln har spridit sig norrut
under 1900-talets senare del. De första fynden i Sverige gjordes
1959 och de första häckningarna noterades i Skåne 1990 och 1996.
Idag är den etablerad som häckfågel i barrskog med inslag av
lövträd. Den förekommer främst i Skåne, Halland, Blekinge men
även sällsynt i hela Götaland och Svealand.
Brandkronad kungsfågel häckar i barrskog, lövskog, i parker och
trädgårdar, ofta i med rikare inslag av lövträd än kungsfågeln.
Boet placeras liksom hos kungsfågeln i ett barrträd, dock i
genomsnitt i ett lägre träd. Den bygger ett kompakt bo som
placeras på en trädgren. Den lägger sju till elva ägg som ruvas
av honan. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygga
efter 22–24 dagar efter att de kläckts.
Brandkronad kungsfågel är i ständig rörelse och ryttlar ofta i
sin jakt på insekter. Vintertid uppträder den ofta i
blandflockar med mesar, så kallade meståg. Den svenska
populationen ökar markant och tros idag bestå av cirka 8 000
könsmogna individer. Sedan 2020 upptas den inte längre på
Artdatabankens rödlista utan kategoriseras som livskraftig även
i Sverige. |
