Gärdsmygen är en mycket liten brun tätting med
kort hals vars mest distinkta morfologiska drag är dess
kroppshållning med den korta stjärten som ofta hålls upprätt.
Den har en proportionellt ganska lång näbb, som är spetsig och
lätt nedåtböjd. Näsborrarna är avlånga och täckta av en välvd
hinna. Den har mycket korta rundade vingar. De orangebruna benen
är långa. Den har en rödbrun ovansida och brunvit undersida och
hela fågeln har till stora delar fin mörk tvärvattring. Den har
ett ljust ögonbrynsstreck och ett mörkt tygelstreck.
Handpennorna är mörkbruna med en rad av ljusa fläckar på
ytterfanet. Den mäter 9-10,5 cm, har ett vingspann på 13-17 cm
och kan väga upp till 14 gram. Könen är lika men underarterna
kan skilja sig åt avsevärt vad gäller både färg på fjäderdräkt,
storlek och längd på vingar, ben, näbb etc.
Gärdsmygen sjunger både på sommaren och på vintern. Den har en
kraftfull sång som både är lång och komplex och innehåller
drillar och långa partier med metalliskt klingande toner.
Trots att gärdsmygen har krökta och hoptryckta klor, kan den
inte klättra. Den uppträder tämligen orädd men sitter oftare mer
dold när den sjunger. Nattetid, speciellt på vintern, övernattar
de i mindre håligheter, mörka prång eller övergivna fågelbon.
Vid hårt väder kan de övernatta på detta sätt i mindre grupper,
som kan bestå av familjemedlemmar eller andra individer, för att
hålla värmen. Dess föda består mest av insekter och spindlar,
men vintertid äter den även puppor och frön. |
Gärdsmygen häckar tämligen allmänt i södra halvan
av Sverige och kan påträffas upp till Jämtland. De flesta
flyttar vintertid söderut. Gärdsmygen vistas på ställen där den
har lätt att gömma sig, till exempel i häckar, rishögar,
busksnår, hål och liknande. Den förekommer i en rad olika
biotoper som skog med tät undervegetation, i odlingsbyggd och i
marker och trädgårdar med frodig örtvegetation men även på kala
öar med enstaka snår och dylikt.
I början av häckningsperioden bygger hanen ett flertal bon, upp
till 6 eller 7. Han väntar med att fodra boet tills honan har
valt vilket hon vill ruva i. Boet kan placeras i håligheter i
väggar, på en trädgren, i en bergsskreva eller dylikt men oftast
är det placerat i buskar och snår.
Boet är mycket noggrant byggt. Det är stort och
klotrunt och har på sidan en rund öppning, lagom stor för fågeln
att komma in och ut genom. Utvändigt är det byggt av mossa och
gräs och invändigt fodras det med fjäder, ull och hår. I april
lägger den sin första kull som består av fem till åtta vita ägg
som är lätt spräckliga. Äggen ruvas av honan i 12-20 dagar.
Ungarna som blir flygga efter 14-19 dagar tas om hand av båda
föräldrar. Den lägger ofta mer än en kull. |
