Gök är en fågel som främst är känd på grund av
sitt lockläte och för att den lägger sina ägg i andra fåglars
bo, så kallad häckningsparasitism. Göken är en medelstor, slank
fågel med lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Den är mellan
32 och 36 centimeter lång. Honan är oftast något mindre än
hanen. Vingspannet mellan 54 och 60 centimeter och vikten upp
till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller en
sparvhök. När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt
hänger den ofta med vingarna under kroppen medan den lyfter
stjärten.
Hanen är ovan samt på hals och bröst blågrå med brungrå vingar.
Stjärtpennorna är svarta med vita spetsar och vita småfläckar.
Nedre delen av bröstet, buken och kroppssidorna är vitaktiga med
svartgrå tvärband. Honan har växlande färg. Ibland liknar den
hannen, men har rostbrun inblandning på bröstet, halsens sidor
och vingarna. Den yttre tån är som hos alla gökfåglar vändbar.
Den kan alltså riktas både framåt och bakåt.
Göken känns framför allt igen på sitt lockläte, ett tvåstavigt
go-gå, med tonvikt på första stavelsen. Revirlätet är likt
locklätet, men med ökande tempo beroende på hur nära en
eventuell rival vågar sig. Liksom övriga arter av samma släkte
ruvar göken inte själv, utan överlämnar sina ägg liksom ungarnas
uppfödande åt andra fåglar, så kallad häckningsparasitism.
Vanligen lägger göken sitt ägg i bon av fåglar som är betydligt
mindre än göken själv, till exempel hos sångare. I varje bo
lägger gökhonan endast ett ägg och i de fall där det finns 2
eller 3 gökägg i ett och samma bo är det säkert ägg av olika
honor. I förhållande till gökens kroppsstorlek är gökägget
ovanligt litet. |
Till färgen är det mycket varierande och ofta
finns en viss överensstämmelse mellan gökäggets färg och färgen
hos fosterföräldrarnas ägg. Hittar inte honan lämpliga
värdfamiljer blir hon allt mer desperat och lägger sina ägg hos
större, ineffektivare fåglar. Gökägg har hittats hos doppingar,
fasaner, ljungpipare, skator och kajor.
Om boet, som göken valt att lägga sitt ägg i, är "öppet", dvs
att värdparet är borta, passar hon på och lägger sitt ägg. Hon
tar sedan bort ett av värdparets ägg och flyger därifrån. Ibland
verkar gökhanen hjälpa honan vid äggläggningen genom att
distrahera värdparet så de inte ska märka att honan är vid boet
och lägger sitt ägg. Olika gökhonor är specialiserade att lägga
ägg hos olika fågelarter. Göken måste söka reda på just den
fågelarts bo som den är inriktad på. Hon måste även kolla upp
att kullen är nylagd, så inte ägget kläcks för sent. Göken har
också koll på andra tättingars bobyggande, så att hon kan lägga
sitt eget ägg vid rätt tidpunkt. Skulle hon upptäcka en lämplig
värdfamilj men där hon är för sent ute och äggen redan börjat
ruvas, kan hon förstöra boet eller äggen för att tvinga
värdfåglarna börja om med en ny kull.
Gökungen kläcks snabbt på ca 12 dygn, och knuffar därefter gärna
ut de andra äggen och ungdjuren ur boet. Den snabbväxande
gökungen växer ofta om sina fosterföräldrar. Efter ett år är
ungdjuret könsmogen. Göken kan bli 14 år gammal. Den fullvuxna
gökens föda utgörs av skalbaggar och insektslarver och i
synnerhet fjärilslarver. Göken räknas därför som nyttig fågel,
då flera av dessa fjärilslarver är skadedjur på skogen. |
