Grågåsen är en stor och kraftig gås med en kroppslängd på 74-84
cm. Könen hos grågåsen är lika. Grågåsen återfinns ofta i stora
högljudda grupper. De är mycket vaksamma och varnar ljudligt för
minsta fara och tar lätt till vingar om exempelvis en människa
kommer för nära.
De flyger ganska snabbt, och vid längre
förflyttningar ordnar sig flocken i en så kallad "plog", vilket
är vanligt bland gäss och innebär att de flyger i en v-formation
för minskat luftmotstånd. Vid sådan formationsflygning är det
inte en och samma gås som flyger främst utan gässens plats i
formationen byts ofta om.
Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och blir därmed
flygoförmögen. Det är endast under denna period som en adult
grågås sällsynt kan dyka för att undkomma fara. |
Juvenila fåglar dyker dock ofta och grågåsen är för övrigt en
god simmare.
De par
som häckar i vass bygger redet av rörvass som de knipsar av runt
redet så att det bildas en glänta i vassen. Kusthäckande grågäss
som häckar på land bygger ofta sitt bo av tång. Båda dessa
varianter inreds med ett tjockt lager grått dun.
Vanligtvis lägger den 4 till 6 ägg men man har observerat upp
till 14 ägg i ett rede. Honan ruvar oftast äggen i mellan 27
till 28 dygn. Paret tar gemensamt hand om ungarna som är
flygfärdiga efter cirka 60-70 dygn. Grågåsen lägger bara en kull
per häckningssäsong. I början av häckningen överges äggen lätt
om honan blir störd. |
