Gräsanden är en stor och kraftig and som mäter 55-60 cm och har en vingspann på 81-95 cm. Gräsanden är allätare och mycket flexibel i sitt val av föda. Föda varierar beroende på en rad olika faktorer, bland annat beroende på vilket stadium i häckningscykeln. Merparten av gräsandens föda består av snäckor, maskar och andra ryggradslösa djur, samt olika frön och annat växtmaterial. Växtmaterial utgör en stor del av dess föda, speciellt under höstflytten och vintern. Den födosöker oftast genom att tippa kroppen framåt och snappa, eller beta efter växtmaterial under vattnet.

Gräsanden kan förekomma som häckfågel vid nästan vilken typ av vatten som helst, som små skogskärr, sjöar, åar, i parker, i bräckt och salt vatten. De bildar par redan under hösten. Häckningen påbörjas mycket tidigt på våren och den kan lägga ägg så tidigt som i mars, och så sent som i juli. Boet placeras av honan och läggs i de flesta fall mer eller mindre långt bort från stranden, ofta väl dolt i en tät tuva eller under en buske.

De bygger egentligen inte något bo utan lägger äggen i en så gott som tom grop i marken. Först när ruvningen kommit igång förses äggen med en riklig krans av svartbrunt dun som honan tar från sin egen fjäderdräkt. Den lägger i genomsnitt 9-13 ägg, men kullar med 4-18 finns observerade. Äggen är vitaktiga och saknar fläckar. De ruvas i 21-28 dagar och när ungarna kläckts följer de nästan direkt modern till närmaste vattensamling. Ungarna är flygfärdiga efter 50-60 dagar.

Hos populationer av stannfåglar är paren oftare trogna varandra livet ut medan flyttfåglarna oftare byter partners. När honan påbörjat ruvningen av äggen beger sig hanen bort och slår följe med andra hanar för att rugga sina vingpennor, och när ungarna är självständiga ruggar honan. Under denna ruggningsperiod är gräsänderna flygoförmögen i cirka en månad. Efter denna period återförenas hanar och honor igen. Utanför häckningstid är den mycket social och bildar stora flockar.