Gråtruten är
55 till 67 cm lång, har ett vingspann på 140-155 cm och väger
ungefär 1200 gram. Gråtruten liknar fiskmåsen men är större och
kraftigare, har bredare vingar, ljusare ögon och en kraftigare
näbb. Kön är i princip bara möjligt att bestämma under parning.
Den adulta fågeln har en gul näbb med en röd fläck på
undernäbben. Dess rygg är ljusgrå liksom vingarna där
vingspetsarna är svarta med små, vita prickar. Benen är
vanligtvis skära, men det finns individer med svagt gula ben,
dessa brukar kallas omissus och definieras som en variant och
inte som en underart.
Ungfåglarna
är brunspräckliga med mörk näbb och mörka ögon, och det tar fyra
år innan den har anlagt sin adulta fjäderdräkt. Gråtruten har
flera klagande eller skrockande läten. Den varnar ungar som
hamnar på marken med ett hundliknande "wauff", som kan stegras
till ett "wuuff-wauff", om faran ökar. Minst ett 15-tal läten
till står på repertoaren, men deras exakta innebörd är inte
kända. Om vintern är trutarna för det mesta tysta, utom då de
slåss om föda. |
Gråtruten
häckar i slutet av april till i början av maj. Boet lägger den i
en skreva i berget eller någon klipphylla. Några fåglar bygger
bo vid större insjöar. På många ställen häckar gråtrut direkt på
marken i stora kolonier. De lägger nästan alltid 3 ägg, men 2
eller 4 ägg förekommer mer sällsynt. Äggen är gröngråa med
mörkbruna fläckar och läggs ett och ett under ungefär en veckas
tid. Ruvningen påbörjas inte förrän samtliga ägg lagts varför
ungarna nära nog kläcks samtidigt efter 28-30 dygn.
Ungarna
tigger mat genom att picka på den röda fläcken som finns på
föräldrarnas undernäbbar. När ungarna börjat flyga (de övar
tidigt blåsiga dagar) kräver de ofta fortfarande att bli matade
av sina föräldrar (även om mat finns att tillgå). Vissa ungar
kan formligen jaga föräldrarna under augusti, innan de till sist
börjar leta föda själva. Under den första tiden följer
föräldrarna med ungarna och visar hur man hittar mat. |