Gulärla


Gulärla vid Beijershamn maj 2016


Gulärla vid Beijershamn maj 2015

Gulärlan är en insektsätare som mest uppträder i öppna biotoper och häckar ofta nära vatten. De populationer som flyttar samlas ofta i stora flockar om hösten och rastar ofta på betesmark eller åkrar. Den placerar sitt bo på marken, väl dolt i vegetationen. Boet byggs av torrt gräs som fodras med hår, fjädrar och dylikt. Den lägger normalt 4-8 spräckliga ägg som mest ruvas i 12–13 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygfärdiga efter 16-18 dagar. Det förekommer att den lägger två kullar. Gulärlan har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor global population, och trots att arten minskar kategoriseras den som livskraftig.

Gulärlan är till formen ganska lik sädesärlan och precis som sina släktingar vickar den ofta på den långa stjärten, som dock är den kortaste hos de europeiska ärlorna. Den adulta hanen har i stora drag en olivfärgad till grågrön ovansida och gul undersida. Ryggen, vingpennornas kanter, underkropp och undre stjärttäckare är gula. Stjärtpennorna är svarta och vingpennorna olivfärgade. Honans färger är mattare och ryggsidan mera gråaktig än hanens. Även hanen blir under hösten mörkare. Juvenilen är mindre kontrastrik med en generellt brunare ovansida och ljusare och mindre gul undersida.

I Sverige häckar gulärlan i hela landet. I södra Sverige, så långt norrut som till den biologiska norrlandsgränsen häckar underarten flava, ibland kallad "sydlig gulärla". I resten av landet häckar underarten thunbergi, ibland kallad "nordlig gulärla".
Gulärlan liknar till levnadssättet sädesärlan, men den vistas inte så gärna nära mänsklig bebyggelse. Den är en insektsätare som mest uppträder i öppna biotoper. Arten häckar ofta nära vatten, exempelvis på blöt hagmark, betade fuktiga strandängar, i utkanten av våtmarker, på gräsig myrmark, högmossar och liknande. Den häckar även i ren jordbruksmiljö och lokalt i norr även på kalhyggen. Om hösten flyttar den i flock och rastar då gärna bland betande djur eller på åkermark. Stora höstflockar övernattar ibland i vassar, ibland uppemot 5000 individer. I norra Europa återvänder flyttande individer tidigare om våren än sädesärlan. Gulärlan är insektsätare men dess födoval är inte välkänt. Hos vissa populationer utgör fjädermyggor en stor del av födan men födovalet varierar kraftigt från bladlöss till trollsländor. Den högsta kända åldern är 8 år och 9 månader.

Den placerar sitt bo på marken, väl dolt i vegetationen som i en grästuva eller liknande. Det skålformade boet byggs av torrt gräs som fodras med hår, fjädrar och dylikt. Den lägger normalt 4-8 spräckliga ägg som mest ruvas av honan i 12–13 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som lämnar boet efter 12–13 dagar men blir fullt flygga först efter ytterligare 4–5 dagar. I dess södra utbredningsområde förekommer två kullar per häckningssäsong.

Copyright© 2015 - bizon.se