Gulärlan är en insektsätare som mest uppträder i
öppna biotoper och häckar ofta nära vatten. De populationer som
flyttar samlas ofta i stora flockar om hösten och rastar ofta på
betesmark eller åkrar. Den placerar sitt bo på marken, väl dolt
i vegetationen. Boet byggs av torrt gräs som fodras med hår,
fjädrar och dylikt. Den lägger normalt 4-8 spräckliga ägg som
mest ruvas i 12–13 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna
som blir flygfärdiga efter 16-18 dagar. Det förekommer att den
lägger två kullar. Gulärlan har ett mycket stort
utbredningsområde och en mycket stor global population, och
trots att arten minskar kategoriseras den som livskraftig.
Gulärlan är till formen ganska lik sädesärlan och precis som
sina släktingar vickar den ofta på den långa stjärten, som dock
är den kortaste hos de europeiska ärlorna. Den adulta hanen har
i stora drag en olivfärgad till grågrön ovansida och gul
undersida. Ryggen, vingpennornas kanter, underkropp och undre
stjärttäckare är gula. Stjärtpennorna är svarta och vingpennorna
olivfärgade. Honans färger är mattare och ryggsidan mera
gråaktig än hanens. Även hanen blir under hösten mörkare.
Juvenilen är mindre kontrastrik med en generellt brunare
ovansida och ljusare och mindre gul undersida.
I Sverige häckar gulärlan i hela landet. I södra Sverige, så
långt norrut som till den biologiska norrlandsgränsen häckar
underarten flava, ibland kallad "sydlig gulärla". I resten av
landet häckar underarten thunbergi, ibland kallad "nordlig
gulärla". |
Gulärlan liknar till levnadssättet sädesärlan,
men den vistas inte så gärna nära mänsklig bebyggelse. Den är en
insektsätare som mest uppträder i öppna biotoper. Arten häckar
ofta nära vatten, exempelvis på blöt hagmark, betade fuktiga
strandängar, i utkanten av våtmarker, på gräsig myrmark,
högmossar och liknande. Den häckar även i ren jordbruksmiljö och
lokalt i norr även på kalhyggen. Om hösten flyttar den i flock
och rastar då gärna bland betande djur eller på åkermark. Stora
höstflockar övernattar ibland i vassar, ibland uppemot 5000
individer. I norra Europa återvänder flyttande individer
tidigare om våren än sädesärlan. Gulärlan är insektsätare men
dess födoval är inte välkänt. Hos vissa populationer utgör
fjädermyggor en stor del av födan men födovalet varierar
kraftigt från bladlöss till trollsländor. Den högsta kända
åldern är 8 år och 9 månader.
Den placerar sitt bo på marken, väl dolt i vegetationen som i en
grästuva eller liknande. Det skålformade boet byggs av torrt
gräs som fodras med hår, fjädrar och dylikt. Den lägger normalt
4-8 spräckliga ägg som mest ruvas av honan i 12–13 dagar. Båda
föräldrarna tar hand om ungarna som lämnar boet efter 12–13
dagar men blir fullt flygga först efter ytterligare 4–5 dagar. I
dess södra utbredningsområde förekommer två kullar per
häckningssäsong. |
