Hämplingen är en liten och slank, ganska
långstjärtad fink med grå kort näbb. Ovansidan av stjärten är
svart med vit sida och vingovansida är svart där vingpennorna är
vitkantade. Den adulta fågeln är 12,5 - 14 centimeter lång, har
ett vingspann på 21-26 centimeter och upp till 18 gram. Den
adulta hanen i sommardräkt har mörkt kanelbrun rygg, rött övre
bröst och panna, grått huvud och ljusare strupe. Det röda är
brunare på hösten och delvis dolt av ljusa bräm. Honan och
juvenilen saknar det röda i sin fjäderdräkt och har en streckad
brun rygg.
Hämplingen häckar i stora delar av Europa, västra Asien och
Nordafrika. Den norra och östliga populationerna är flyttfåglar
som i september till november flyttar till västra och sydvästra
Europa, och så långt söderut som norra Afrika, Irak, Pakistan
och Indien, och återkommer i mars till maj. Hämplingen
förekommer i södra och mellersta Sverige samt vid kusten i
Norrland. |
Den föredrar öppna landskap, med buskar och
träddungar omväxlande med ogräsrika fält, och har minskat i
antal när odlingslandskapet växer igen. Hämplingen uppträder
nästan alltid i par. Den kan bli upp till nio år gammal.
Hämplingen blir könsmogen efter ett år. Det skålformade boet
byggs av honan, medan hanen övervakar, och placeras oftast lågt
i en buske eller ett mindre träd. Den får två eller ibland tre
kullar per år. Honan lägger i snitt 4-6 ljusblå ägg med mörkare
fläckar. Äggen ruvas i 10-14 dagar, främst av honan. Hanen matar
henne med uppstötta frön. Ungarna tas om hand av båda
föräldrarna och de blir flygga efter 11-17 dagar. Födan utgörs
till större delen av små frön men på sommaren äter den också
insekter. |
