Kohäger


Kohäger i Casablanca oktober 2018.
Kohägern är mellan 42 och 52 cm lång, har ett vingspann på 80 till 100 cm och väger 200 till 600 gram. Den är kraftig och kort för att vara en häger och i förhållande till många andra arter inom familjen har den en kort, grov näbb som är spetsig, och kort hals som ofta är indragen. Den har grå ben och långa tår. Könen är lika och adulta fåglar har en helvit fjäderdräkt, gul näbb och riklig befjädring på hakan. I häckningsdräkt är den ljust rödbrun eller orange på bröstet, hjässan och ryggen och får en rödrosa ben- och näbbfärg, speciellt vid näbbroten. Juvenila fåglar har vit fjäderdräkt och svart näbb.

Kohägern har sitt ursprung i gamla världen men har effektivt koloniserat världen och har idag ett mycket stort utbredningsområde kring ekvatorn och på södra halvklotet i varma regioner, på alla kontinenter förutom Antarktis. DNA-DNA hybridisering indikerar att kohägern är närbesläktad med ägretthäger och mellanhäger som numera vanligen förs till släktet Ardea. Trots detta placeras arten än så länge i det monotypiska släktet Bubulcus på grund av sin avvikande ekologi och morfologi.

I Europa häckar kohägern i Frankrike, Portugal, Spanien, Italien och Ryssland samt i Nordafrika, Nord- och Sydamerika men även i Australien och dess utbredningsområde expanderar.
Under 1900-talet observerades kohäger bara vid ett tillfälle i Sverige vilket var en död individ som hittade i Åkersberga, Uppland 19 juli 1987. Denna individ var ringmärkt i Spanien 1986. I och med att kohägerns utbredningsområde expanderat i Europa har den observerats oftare och under perioden 2002 till 2014 observerades det 20 kohägrar i Sverige.

Kohägern häckar i stora våtmarker i varmare länder ofta tillsammans med andra vadarfåglar. Paret bygger ett plattformsliknande bo av kvistar i ett träd eller i en buske. Honan lägger mellan 3 och 4 ägg, men kullar på upp till 9 ägg har observerats. Paret ruvar gemensamt i 22 till 26 dygn och tar sedan även hand om ungarna som är flygga efter 30 till 35 dygn. Den återfinns ofta på torra områden med gräs till skillnad från andra arter inom familjen som förknippas med våtmarker.

Kohägern lever av insekter, speciellt gräshoppor, och syns ofta flockvis i hagar och dylikt där det finns betande boskap som rör upp insekter som fåglarna fångar. Ibland ställer den sig på ryggen av större djur, exempelvis kor, för att komma åt insekter.

Copyright© 2018 - bizon.se