Större korsnäbb (Loxia pytyopsittacus) är en
fågel i familjen finkar som tillhör korsnäbbsläktet Loxia.
Större korsnäbb är bara något större än mindre korsnäbb och
mäter 16–18 centimeter.
Den är svår att skilja från mindre korsnäbb men den har grövre
hals, och proportionellt större huvud och näbb. Likt de andra
arterna inom släktet har den korslagda näbbhalvor och dess näbb
har en höjd som är ungefär lika med underkäkens längd och båda
näbbhalvorna är ungefär lika grova.
I alla dräkter är vingarna och stjärten mörka till svartaktiga
med ljusgrå bräm. Adulta hanar är i övrigt främst tegelröda men
fjäderdräkten kan individuellt variera med mer inslag av
grågröna, bruna, eller orangegula toner.
Den adulta honan har grågrön ovansida, gulgrön övergump och
ljusgrå underdel, med grönaktig anstrykning på bröstet och
kroppssidorna. Juvenilen är grönaktigt gulgrå, med kraftigt
svartaktigt streckad undersida. |
Större korsnäbb är talför och låter ofta. Den har
ett lockläte som är mycket likt mindre korsnäbbens, men är i
genomsnitt hårdare och mörkare, utan ett inskjutet "l" som
mindre korsnäbb ofta har: typp-typp-typp... Sången består av
drillande ljud och lågt kvitter uppblandat med det typiska
locklätet.
Större korsnäbb häckar i Skandinavien, Baltikum och i europeiska
Ryssland. Den är en stannfågel men under vissa vintrar, vid så
kallade invasionsår, gör delar av populationen längre
förflyttningar och kan då uppträda så långt söderut som i
Centraleuropa.
Större korsnäbb häckar i tallskog eller i blandad barrskog med
ett rikt inslag av tall. Den placerar sitt skålformiga bo högt
upp i en tall. Den lägger i snitt två till fyra ägg, men kullar
på fem ägg har rapporterats. Äggen ruvas av honan i 14–16 dygn.
När äggen kläckts tar båda föräldrarna hand om ungarna tills de
är flygga efter ungefär 25 dygn.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med
stabil utveckling. |
