Mosnäppan är en liten vadarfågel, 13,5-15
centimeter lång, bara något större än småsnäppan, med kortare
ben och längre vingar. Vingspannet blir 34-37 centimeter. Benen
är gula och de yttre stjärtfjädrarna vita, till skillnad från
småsnäppans mörka ben och grå yttre stjärtfjädrar. Den är
mestadels brun på ovansida och huvud och vit på undersidan,
förutom bröstet som är mörkare. Häckande adulta fåglar har en
del ljusare rödbruna mantelfjädrar. I vinterdräkt ser den i
stort sett ut som en liten version av drillsnäppan. Lätet är en
högljudd drill. Den har en typisk kretsande spelflykt.
Mosnäppan häckar i norra Europa och Asien, i Ryssland och i
fjällområden i Skandinavien, samt ibland i Skottland. Mosnäppan
är normalt flyttfågel och övervintrar vid färskvatten i tropiska
Afrika och södra Asien. Till Sverige anländer den i maj-juni. De
adulta fåglarna börjar flytta redan i juli medan juvenilerna
flyttar senare. I Sverige var mosnäppan upptagen som missgynnad
på 2005 års rödlista. I 2010 års rödlista anges den inte längre
som hotad. |
Den häckar på taiga, ofta vid träsk och
sumpmarker, men även på andra platser där det finns gles och låg
vegetation. Boet är en grund urgröpning i marken, som ligger
öppet eller bland låg växtlighet. Mosnäppan är polygam. Honan
lägger 3-4 ägg som hanen ruvar. Honan uppsöker sedan ofta en
annan hane för att para sig och lägga ytterligare en kull, som
hon ruvar själv. Äggen ruvas i 21-22 dagar. Ungarna blir
flygfärdiga när de är 15-18 dagar gamla.
Mosnäppan letar föda i mjuk lera med lite växtlighet och plockar
oftast upp maten när den ser den. Den har ett typiskt
musliknande sätt att söka föda, då den kryper omkring vid kanter
av pölar. Den äter mestadels insekter och andra små ryggradslösa
djur. Den är inte lika sällskaplig som andra småvadare och
bildar sällan stora flockar. |
