Rördrom är en fågel som tillhör familjen hägrar.
Fågeln håller sig ofta dold i vassbestånd i våtmarker. Den känns
främst igen på sitt vittljudande dovt tutande läte. När den
hotas står den helt still och riktar näbben rakt upp, varvid
dess spräckliga fjäderdräkt gör att den blir svår att upptäcka.
Rördrommen är en stor och satt fågel som adult mäter 69–81
centimeter och har ett vingspann på 100–130 centimeter och är
bara något mindre än gråhägern. Könen är lika men hanen är
större. Dess fjäderdräkt är spräcklig i gult, rostbrunt och
svart. Näbben och fötterna är gröngula. I flykten påminner den
snarast om en rovfågel eller uggla med sina breda vingar. Dock
ser den framtung ut i flykten, dess fötter spretar ut bakom den
och man kan lägga märke till dess jämnmörka ovansida.
Rördrommen har ett karakteristiskt dovt tutande läte som
påminner om det ljud som uppstår när man blåser över mynningen
på en tomflaska. Lätet är starkt och kan höras på långt avstånd,
ibland mer än fem kilometer.
Rördrommen är spridd över de tempererade delarna av Europa,
Asien och Afrika, och är vanligare i östra Europa och Asien. Den
nordligt häckande populationen är flyttfåglar som i
september-november flyttar till sydligare delar av Europa. Dock
är den härdig och vissa individer drar sig bara undan isen och
kan övervintra i exempelvis de södra delarna av Sverige.
Rördrommen förekommer i våtmarker och håller sig oftast dold i
tät vass och den är mest aktiv om natten. Vid hotande fara
ställer den sig orörlig med indragen hals och näbben riktad rakt
upp i så kallad pålställning. I denna ställning är fågeln mycket
svår att upptäcka, då den spräckliga dräkten erbjuder bra
kamouflage. Födan utgörs främst av fisk och grodor. |
Rördrommen bygger sitt bo bland tät bladvass. Den
blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt plattformsliknande
bo direkt på marken och lägger en kull med vanligtvis fyra till
fem grågröna ägg. Honan ruvar äggen i genomsnitt 25–26 dygn. Det
råder fortfarande osäkerhet huruvida båda föräldrarna tar hand
om ungarna som är flygga efter i genomsnitt 50–55 dygn. Hanen
kan ha flera honor.
Tidigare har rördrommen jagats under flyttningen, men den är
numera fridlyst i flera länder. Man uppskattar att det 2007
fanns 34.000–54.000 par i Europa och av dessa häckar
13.000–25.000 i Ryssland. Den tros ha ökat i antal i länderna
runt Östersjön med undantag av Tyskland och Estland, men minskar
på många håll i västra och centrala Europa.
Rördrom har länge häckat i många delar av Sverige. Bland annat
skrev Johan Fischerström 1785, i Utkast til beskrifning om
Mälaren, att jakt med hundar på rördrom var populär efter
Mälarstränderna. Sedan minskade den kraftigt under 1800-talet
och försvann nästan helt som häckfågel omkring 1855. Några år
runt första världskriget återkom rördrommen till några av Närkes
sjöar samt till några platser i Sörmland och Uppland, men
försvann sedan åter.
Under de senaste decennierna har beståndet ökat markant. Vid
riksinventeringen år 2000 räknade man omkring 650 spelande hanar
i hela Sverige vilket var dubbelt så många som den föregående
riksinventeringen 1979 och tre gånger så många som under den
första inventeringen 1969. I Artdatabankens rödlista från 2020
kategoriseras den som nära hotad. |
