Rörhönan
lever vid vassrika stränder av sjöar, åar, dammar och i
våtmarker. Den lever av en mängd olika växtmaterial och mindre
vattenlevande djur. De födosöker i närheten av vatten eller i
vattnet, ibland tippar den kroppen framåt och snappar, eller
betar efter växtmaterial under vattnet. Den håller sig ofta dold
men kan på vissa platser uppträda ganska orädd. Den är
revirhävdande.
Rörhönan
bygger ett korgformat bo som den placerar direkt på marken i tät
vegetation. Den första kullen, som läggs på vårkanten består
vanligtvis av 8 ägg men kan variera från 6-10 stycken. När den
lägger en andra kull består den ofta av 5-8, eller färre, ägg.
Äggen är grågula med mörkare mindre fläckar. |
Samma bo
kan återanvändas av olika honor. Båda föräldrarna ruvar äggen i
cirka tre veckor och tar sedan hand om ungarna. Ungarna blir
flygga efter 40–50 dagar, blir vanligtvis självständig några
veckor senare och kan lägga sin egna första kull redan året
därpå. När ungarna känner sig hotade kan de klättra upp på sina
föräldrar och föräldrarna kan då sällsynt flyga iväg kortare
sträckor med ungarna.
Rörhönan har
ett mycket stort utbredningområde och en mycket stor global
population som uppskattas till mellan 3 900 000–
8 100 000
individer.
|