Sädesärlan anländer till
Sverige i slutet av mars eller i april och flyttar till sina
vinterkvarter i september. Sädesärlan är ortstrogen, både vad
gäller sina sommar och vinterkvarter och många svenska
häckfåglar övervintrar i området kring Israel och Egypten.
Sädesärlan är spridd över större delen av landet, dock trivs
den inte i Norrlands orörda skogar och myrmarker. I fjällen
häckar den vanligtvis i björkskogsområdet, men finns det
bebyggelse så finns den även ovanför trädgränsen. Ett av
sädesärlans mest typiska beteenden är dess närmast konstanta
vickande på den långa stjärten. Orsaken till detta beteende är
dock inte fastslaget. Det har föreslagits att beteendet
skrämmer upp insekter, eller att det skulle signalera
underkastelse inför andra sädesärlor.
En sentida studie har föreslagit att det
handlar om att signalera vaksamhet gentemot potentiella
predatorer. Ett annat typiskt drag hos sädesärlan är att den
är trofast både sina sommar- och vinterkvarter och eftersom
den är en så kallad datumflyttare så återvänder den ungefär
vid samma tidpunkt år efter år. Sädesärlan är monogam och
försvarar sitt häckningsrevir. Häckningssäsongen löper för det
absoluta flertalet från april till augusti, där de norra
populationerna påbörjar sin häckning lite senare. Båda könen
bygger boet, där hanen initierar bobygget och honan avslutar
det. |
Hos
underarten personata är det enbart honan som bygger boet för
den andra kullen medan hanen tar hand om ungarna från första
kullen. Det skålformiga boet är slarvigt ihopsatt och består
av kvistar, gräs, blad och annat växtmaterial, men även hår
från djur. Boet är placerat i en skreva eller ett hål,
traditionellt i en flodbank eller i sluttningen till ett dike,
men sädesärlan har anpassat sig och placerar också boet i
håligheter i murar, broar, bryggor, under takpannor och andra
byggnader, men kan också välja mer ovanliga boplatser.
Den kan också placera sitt bo i anslutning
till andra djur, exempelvis i bäverdammar eller i bon av
större fåglar som kungsörn. De lägger mellan 3-8 ägg, men i
genomsnitt mellan 4-6. Äggen är krämfärgade, ofta med lätt
blågrön eller turkos nyans, och kraftigt fläckade i rödbrunt.
Äggen mäter i genomsnitt 21x15 mm. Båda föräldrar ruvar äggen,
men honan ruvar en större del av tiden och även under
nätterna.
Äggen kläcks efter 12 dagar, men ibland så
sent som efter 16 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna
tills de är flygga efter cirka 14 dagar, och efteråt
fortsätter föräldrarna att mata dem i ytterligare en vecka.
Hos vissa underarter förekommer ofta en andrakull medan det är
mer sällsynt hos andra. |