Sävsparven har brunaktiga fjäderkanter, stjärten
är svartaktig. Huvudet och strupen är hos hannen svarta, med vit
halsring. Honan har huvudet ovan och örontäckarna småfläckiga av
svart och brunt samt saknar vit halsring. De undre kroppsdelarna
är vita, sidorna med längsgående brunaktiga fläckar. Längden är
14-16 centimeter. Sången är ett ganska monotont upprepat zripp
zripp zryy.
Sävsparven är främst en sommargäst i Sverige men kan också ses
på vintern. Den anländer runt mars-april och flyttar till
Medelhavsländerna i oktober-november. Den högsta
beståndstätheten förekommer i fjällen. Lokalt finns även mycket
täta bestånd vid slättsjöarna i södra och mellersta delarna av
landet.
Sävsparven häckar över hela Europa och i delar av Asien.
Merparten är flyttfåglar som flyttar till sydligare delar av
Europa på hösten och återvänder till häckningsområdena på våren.
|
På många platser är det glest mellan bestånden
eftersom sävsparven är knuten till specifika miljöer, främst
våtmarker av olika slag, som på många platser bara förekommer
som fragment i landskapet.
Sävsparven lever i vassar, vid sankmarker, i fjällbjörkskog och
i den lågalpina zonens videbälten. I vissa fördelaktiga områden
kan de leva så tätt intill varandra att det kan upplevas som en
gles kolonibildning. Boet placeras på eller nära marken, i en
tuva eller under omkullvräkt vass. Äggen, 4-6 stycken, är
brungrå med svartaktiga teckningar. Sävsparven
lägger ofta två kullar under perioden maj till juni och båda
föräldrar hjälper till med ruvningen som varar i 13-14 dygn.
Sävsparven lever av insekter på sommaren och övrig tid av frön. |
