Skäggdoppingen har en lång kropp
och en lång hals som den antingen håller rakt upp eller lutar
bakåt så att den bildar en svag S-kurva. Ibland sänker den
huvudet än längre bakåt och vilar det på mitten av ryggen. Som
adult är skäggdoppingen 26 till 51 centimeter lång, har ett
vingspann på 59 till 73 centimeter och väger ungefär 1100
gram. Den har en lång, smal och ljus näbb. I flykten ser
fågeln slank och ranglig ut, den flyger med snabba, svirrande
vingslag och dess stora, mörka fötter sticker ut bakom den.
Könen är lika.
På sommaren är den adulta skäggdoppingen omisskänlig med sina
svarta tofsar som sticker upp på huvudet och med en brunröd,
svartkantad halskrage, som omsluter övre delen av halsen.
Dessa huvudplymer gör att skäggdoppingen ser ut att ha ett
mycket större huvud än vad den faktiskt har. |
När fågeln blir oroad, fäller
den dock in plymerna. Kinden är vit, den har ett svart
tygelstreck och mellan den svarta pannan och näbbroten är den
ljust gul. Framsidan på halsen, bröstet, magen och undergumpen
är vit. Nacken, baksidan av halsen, ryggen och övergumpen är
mörkt svartbruna. Kroppssidorna är ljust gråbeigea.
På vintern ter den sig ljusare än på sommaren trots att den
enda skillnaden i fjäderdräkt är att den saknar sina
huvudplymer och att näbben är ljusare. En simmande
skäggdopping har om vintern en mycket spetsig, toppig
huvudprofil. I flykten skiljer man den från exempelvis
gråhakedopping genom att den är ljusare, har vitt över ögat,
svart tygelstreck och har ett vitt längsgående band på vingens
övre sida närmast kroppen. |
