Skärfläckan är omisskännlig med
sin svartvitbrokiga dräkt. Fjäderdräkten på de adulta fåglarna
är mestadels vit, med svart i nacken, på huvudets övre halva,
på ryggen och i ett band på vingen. Könen är lika. De unga
fåglarna har en gråare fjäderdräkt. Benen är långa och något
blåaktiga. Skärfläckan har simhud mellan tårna. Den är ungefär
43 cm lång och har ett vingspann på 77-80 cm. Karaktäristisk
är också den långa och tydligt uppåtböjda näbben. Lätet utgörs
av ett oroligt upprepande plytt-plytt-plytt.
Skärfläckan häckar i Europa och i stora delar av Afrika och
Asien. I Sverige häckar de i stort sett bara i Skåne,
Blekinge, Halland och på Gotland. De är flyttfåglar och
anländer till Sverige i mars. På sensommaren samlas
skärfläckorna vid Danmarks västkust innan de flyttar iväg till
sina övervintringslokaler som sträcker sig från sydvästra
Europa, till Medelhavet och vidare till Västafrika. De häckar
i kolonier i kärr, på strandängar och gärna på små öar och
holmar, i öppna kustpartier. |
Skärfläckorna går samfällt till
attack mot måsar och kråkor om dessa kommer för nära deras
bon. För det mesta lyckas skärfläckorna jaga bort dem, men
ibland kan en mås eller kråka få tag i en unge eller ett ägg.
En annan taktik som skärfläckan använder för att skydda sitt
bo är att uppträda som om den har brutit vingen och på detta
sätt dra rovdjurets uppmärksamhet bort från boet. Till
skillnad från de flesta andra vadarfåglar simmar skärfläckan
ofta och bra.
Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd
med växtdelar, t ex grässtrån. Det kan också placeras på en
tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg
som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut
till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Med den
uppåtböjda näbben sveper de fram och tillbaka längs vattenytan
och plockar på detta sätt ut kräftdjur, fiskrom och alger som
de äter. Ibland kan de också ta en orm. |
