Skator brukar starta dagen
ungefär en halvtimme före soluppgång, varierande efter årstid.
Under timmen före solnedgång närmar sig skator mer och mer sin
sovplats, som de kort därefter intar. Skatan lever i två olika
samhällsformer. Under häckningstiden lever paren ensamma i sina
revir, medan icke häckande skator sluter sig samman i grupper.
På vintern bildar skator flockar på från ett dussin upp till
några hundra fåglar. Under vårvintern kan man ibland se stora
antal skator samlade på särskilda platser, där de utför
spelhandlingar som höga hopp med utspärrade stjärtar och
kraxande. Dessa sammankomster, som ibland kallas skatriksdag,
tros vara en form av gemensamt parningsspel.
Skatan är ofta starkt knuten till mänsklig bebyggelse, en så
kallad kulturfågel, och uppträder både i städer och på
landsbygden. Den häckar också i kustområden. Övernattning kan
vissa tider äga rum kollektivt, särskilt i täta buskage ute i
våtmarker.
Skatorna bor framför allt i väl strukturerade, delvis öppna
landskap med ängar, häckar, buskar och enstaka träddungar. Den
lever även vid skogsbryn, i närheten av vattensamlingar och i
träsk med vassruggar, videbuskage och busksnår. Mer sällsynt är
den i smala skogsremsor, små skogstomter, vidsträckta skogar och
i ängs- och åkerlandskap utan träd. Den undviker även branta
sluttningar, smala, djupt inskurna dalar samt klippiga och
snöiga regioner. Endast de ovan nämnda undantagen lever i
bergskedjor, delvis också bortom snögränsen. |
I
Europa uppskattas idag mer än hälften av beståndet häcka i och
på gränsen till orter. Där breder skatorna ut sig i städer. De
bor framför allt i villaområden med kortklippta gräsytor, samt
parkanläggningar, alléer, kyrkogårdar och stora husträdgårdar.
Tidigare var den däremot även i Europa en karakteristisk fågel i
jordbrukslandskapet med häckar och åkerskogsdungar, alléer eller
gamla frukträdgårdar. Skatan är allätare
och ses ofta proviantera på marken. Den äter både animalisk och
vegetarisk föda under hela året. Födan består sommartid särskilt
av insekter och deras larver, daggmask, spindlar, sniglar och
snäckor. Dessutom äter skatan små ryggradsdjur upp till en
fältsorks storlek, exempelvis groddjur, ödlor, små däggdjur,
ungfåglar och små fåglar. Skator är boplundrare som under
häckningstiden på vår och försommar plundrar andra fåglars bon
på ägg och ungar. Dessutom äter de under hela året as. De lever
också av människans avfall och vintertid kan de även förtära
exempelvis hundspillning. Frukter, fröer och svampar utgör
särskilt på hösten och på våren delar av födan. Det som inte kan
smältas kastas upp i form av spybollar.
Hälften av europeiska skators föda är animalisk. Under
häckningstiden täcker de 95 procent av sitt näringsbehov med
animalisk föda. På hösten och vintern består födan i Europa
tilltagande av vegetariska beståndsdelar. I Europa finns även
rester av ryggradsdjur i spybollarna, till en andel av fem till
tio procent. |
