|
Snösparven har en mycket variabel fjäderdräkt
beroende på kön, årstid och ålder. Den är en trind och
långvingad sparv, har svarta ben och en kontrastrik fjäderdräkt
i svart, vitt, brunt och gått. I häckningsdräkt har den svart
näbb medan den har gul näbb med svart spets i vinterdräkt och
som juvenil. Den adulta fågeln mäter mellan 15,5-18 cm, har ett
vingspann på 32–38 cm och väger 26-40 gram. I flykten känns den
främst igen på sina stora vita vingfält i kontrast till de mörka
handpennorna.
Hanen i häckningsdräkt är omisskännlig med
vitt huvud, hals, övergump och undersida. De flesta av
armpennorna, roten av handpennorna, vingtäckarna och de yttersta
stjärtpennorna är också vita medan övriga fjädertrakter är
svarta. Den adulta honan har i häckningsdräkt gråbrun hjässa,
nacke och örontäckare och även bruna anstrykningar på ryggen och
på det annars vita bröstet. På vintern får fjädrarna på huvud,
rygg, skuldror och övergump rostbruna kanter. |
I Skandinavien häckar den i fjälltrakterna och
vid Norges nordliga kuster. På vintern flyttar merparten av
Skandinaviens population till södra Sverige, Danmark och
länderna vid Nordsjön. Häckningsbiotopen är tundra, trädlösa
hedar och kalfjäll. Om vintern förekommer den i större flockar,
ofta vid sandiga kustområden eller låga bergstrakter och mer
sällan på stubbåkrar.
Boet byggs under en sten eller i en klippskreva. Honan bygger
boet av mossa och lavar, fodrat med bland annat gräs och
fjädrar. Hon lägger 5-7 ägg, som är 21 millimeter stora och
grönblå med brunaktiga fläckar. Äggen ruvas av honan i 10-13
dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter omkring två veckor.
Snösparven blir könsmogen vid ett års ålder. Den livnär sig av
frön och på sommaren av insekter. Förr jagades snösparv i
snaror, främst om våren då det var ont om kött. Tidigare
kallades den även för snölärka. |
