Spillkråkan är en stor, nästan helsvart fågel
inom familjen hackspettar. År 2020 finns den med på
Världsnaturfondens Röda lista med hotade arter. Spillkråkan är
den största av Europas hackspettar med en längd av 40–57 cm och
ett vingspann på 67–73 cm. Vikten är 300 gram.
Dräkten är nästan helt och hållet svart. Den adulta hanen har
röd panna och hjässa, medan honan ända från juvenil dräkt endast
är röd i nacken. Ögonen är ljusa och halsen relativt lång.
Näbben är kraftig och benvit.
Spillkråkan kan häcka i såväl barr-, bland- som lövskog, men är
vanligast i blandskogar. Som boträd väljer den oftast ett
relativt fristående träd av asp eller tall. Eftersom bohålet gör
trädet skörare händer det att starka vindar förvandlar boträdet
till hög stubbe.
Bobygget påbörjas inte sällan på hösten, pågår sedan i etapper
och slutförs på våren. Det kan också genomföras under en
koncentrerad period på cirka en månad. Boet hackas ut cirka tio
meter över marken och kan vara sex till tio decimeter djupt.
Spillkråkan har ett antal mycket ljudliga läten Trumningen, som
förekommer på våren, är kraftfull och rullande i en mörk ton och
kan höras upp till 4 kilometers håll. |
Trumningen har en frekvens av upp till 17 slag
per sekund, vilket är en relativt långsam hackspettrumning.
Hanens trumningar kan vara upp till 3-4 sekunder, medan honans
är betydligt kortare. Även sången hörs om våren och utgörs av
ett starkt, genomträngande och gällt
klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi-klyi.
Enligt vissa bedömningar ser arten ut att ha minskat sedan 1940-
och 1950-talen, antagligen beroende på det moderna skogsbruket.
Beståndet uppskattades 2012 till 29000, men osäkerheten är
relativt stor. Enligt Svensk fågeltaxering var spillkråkans
bestånd stabilt från 1970-talet till slutet av 1990-talet, men
fram till 2014 har spillkråkan minskat med 20–30 %. Spillkråkan
är fridlyst i Sverige och kategoriseras som nära hotad.
Tillbakagången förklaras av minskad tillgång på föda och
lämpliga bo- och födosträd.
Spillkråkans trivialnamn består av "spill", som kommer av
"spjälka" och som här refererar till spillkråkan ivriga
hackande, och "kråka" som refererar till den svarta
fjäderdräkten. Namnet är känt från 1700-talet. Det vetenskapliga
släktnamnet Dryocopus betyder ungefär ”Den som träget arbetar
med träd”. |
