Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med
ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt
hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort,
i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på
grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak
utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.
Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll,
men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare
vattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud
har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är
närmast svart eller har en kastanjebrun ton på buken och ibland
även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan
svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och
har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat
ljusgrå som blir mörkare nedåt buken. |
Sången hörs ofta mitt i vintern och är en lugnt
framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och
gnisslande. Locklätet är kort och strävt. Strömstaren vistas
ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, och
simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan
strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och
andra småkryp.
Boet byggs vid strömmande vatten i stenklyftor,
under broar och liknande. Boet är förhållandevis stort,
klotformat med en liten cirkelformad öppning. Det byggs av bland
annat mossa och tätas inuti med fjädrar och dun. Den lägger 4–6
rent vita ägg och ungarna tas om hand av båda föräldrarna.
Strömstare har kallats vattenstare och i Älvdalen i Dalarna för
fors-sparre. |
