|
Svartvit flugsnappare häckar i lövskog och blandskog samt i
parker och trädgårdar. När hanen anländer om vårarna måste han
leta upp en lämplig boplats som utgörs av håligheter i träd och
ofta i fågelholkar. Det kan bli ett problem i och med att många
sådana är upptagna, därför måste han leta intensivt och därmed
bildas revir bland hanarna. När honan lagt sina ägg lämnar han
henne för att etablera ytterligare ett revir. Hanarnas
konkurrens om honorna är ibland hård, och när det andra reviret,
som kallas birevir, etablerats är tillgången på oparade honor i
regel liten.
Ibland lyckas han dock med detta, när han
parat sig med en ny hona i bireviret och hon har börjat lägga
ägg, lämnar han i regel henne för att återvända till den första
honan. Här stannar han sedan och matar henne under ruvningen och
hjälper henne med uppfödningen av ungarna. Honan i bireviret får
klara sig helt ensam och lyckas ofta bara föda upp 1-2 ungar.
Konkurrensen om bohålen inskränker sig inte enbart till hannar
av samma art, även andra hålbyggare är inblandade. Av dessa är
talgoxen den besvärligaste, och strider mellan dessa kan bli
fatala för flugsnapparens del. Man har gjort undersökningar som
visar att fler svartvita flugsnappare dödas av talgoxar än
rovfåglar. |
Den
svartvita flugsnapparen är dock mycket aggressiv och kan
troligen i sällsynta fall till och med jaga bort talgoxar som
börjat sin häckning och överta deras holk.
Boet byggs enbart av honan. Boet är likt
halsbandsflug-snapparens - öppet och uppbyggt av torrt gräs,
grenar, rötter samt barkremsor. När boet börjar ta form så
formas det med hjälp av fötterna men aldrig av näbben. Under
häckningstiden från maj till juli lägger honan 5-8 blåvita ägg
som saknar fläckar. Äggen ruvas av honan i 12-14 dagar och
ungarna är flygga efter cirka två veckor. Hanen matar honan
flitigt under ruvningen medan båda föräldrarna hjälps åt med
matningen av ungarna.
Svartvit flugsnappare sitter på olika grenar och stolpar,
observerar noga sin omgivning och fångar insekter i flykten. Den
äter också fjärilar, fjärilslarver och spindlar. På hösten
livnär den sig även av frukter och bär. Liksom andra
flugsnappare väntar den på förbiflygande insekter, som den
snappar ur luften. Den plockar dock också insekter från väggar
och från boskap. Den slår sedan bytet mot ett underlag tills ben
och tentakler bryts av. Överblivna hårda delar slukas också och
spys sedan upp som spybollar. |
