Taltrasten häckar i skogar, trädgårdar och
parker. Den är delvis flyttfågel och många fåglar övervintrar i
södra Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Fastän den inte är
hotad globalt sett har allvarliga populationsminskningar skett i
delar av Europa, möjligen på grund av förändringar i
jordbruksmetoder.
Taltrasten bygger sitt skålformade rede i en buske eller ett
träd, men även direkt på marken, och lägger vanligtvis fyra till
fem ägg. Den är allätare och har vanan att använda en
favoritsten som "städ" för att krossa sniglar mot. Liksom andra
tättingar drabbas den av inre och yttre parasiter och vanliga
predatorer är katter och rovfåglar.
Den flyttar mestadels nattetid med stark och direkt flykt. Den
flyger i lösa flockar som korsar havet på bred front i stället
för koncentrera sig på kortväga överflygningar och ropar ofta
för att upprätthålla kontakt. Flyttningen kan börja redan i
slutet av augusti i de östligaste och nordligaste delarna av
utbredningsområdet, men huvuddelen av fåglarna, som har kortare
avstånd att tillryggalägga, beger sig söderut från september
till mitten av december. |
Taltrasten är allätare och äter många sorters
ryggradslösa djur, särskilt maskar och snäckor, samt mjuk frukt
och bär. Liksom släktingen koltrast hittar taltrasten bytesdjur
med synen och har en jaktteknik på öppen mark där den springer
och stannar till, och rotar igenom lövhögar på jakt efter saker
att äta. Taltrastarna äter mest insekter, sniglar och larver. På
höstarna domineras födan av bär, mest blåbär och lingon, men
även soppar.
Snäckor är särskilt viktiga när torka eller dåligt väder gör det
svårt att hitta annan föda. Trasten använder ofta en favoritsten
som "städ" som den krossar snäckan mot innan den drar ut den
mjuka kroppen vilken den alltid stryker mot marken före
förtäring.
Unga fåglar plockar först föremål och försöker
leka med dem tills de lär sig att använda städ som redskap för
att krossa snäckor. Boungarna utfodras mestadels med animalisk
föda såsom maskar, snäckor, sniglar och insektslarver. |
