Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder.

Alla arter i familjen trädkrypare är likartade i utseende. De är små fåglar med bruna ovansidor med streck och prickar, rödaktiga gumpar och vitaktiga undersidor. De har långa böjda näbbar och långa styva stjärtpennor som ger stöd när de kryper upp för trädstammar för att söka efter insekter.

Trädkryparen är 12,5 cm lång och väger 7,0–12,9 gram. Den har varmt brun ovansida som är intrikat mönstrad i svart, brungult och vitt, och enfärgat brun stjärt. Buken, sidorna och kloakområdet skiftar i brungult. Könen är lika, men ungfågeln har mattare ovansida än den adulta fågeln, och dess undersida är matt vit med mörka fina fläckar på sidorna.

Kontaktlätet är ett mycket lågmält, tunt och gällt sit, men det mest utmärkande lätet är genomträngande tsri, ibland upprepat som en serie noter. Hanens sång inleds med srrih, srrih åtföljt i turordning av ett fåtal kvittrande noter, ett längre fallande porlande, och en vissling som faller och sedan stiger.

Trädkryparen häckar från ett års ålder. Boet byggs i sprickor i träd eller bakom barkstycken. Där sådana finns är introducerade nordamerikanska mammutträd favoritträd för häckning, eftersom en hålighet för häckning enkelt kan gröpas ur dess mjuka bark. Sprickor i byggnader eller murar används ibland, och konstgjorda fågelholkar eller luckor kan föredras i barrskogsområden.

Boet har en bas av kvistar, tallbarr, gräs eller bark, och är fodrat med finare material såsom fjädrar, ull, mossa, lav eller spindelnät.