Vattenrall är en fågel som tillhör familjen
rallar. Den förekommer i våtmarker över stora delar av Europa,
men även i Asien västerut till Balkhashsjön och Kashmir samt i
västra och nordvästra Afrika. Fågeln håller sig ofta dold i täta
vassruggar. Arten minskar i antal globalt, men IUCN
kategoriserar den som livskraftig. Östliga arten sibirisk rall
behandlades tidigare som underart till vattenrallen, men
urskiljs numera som egen art.
Vattenrallen är 23–26 centimeter lång och därmed något mindre än
rörhönan. Näbben utgör 3-4,5 cm av kroppslängden. Den väger
ungefär 100–190 gram och har ett vingspann på 40–45 centimeter.
Vattenrallen har kort stjärt och lätt nedåtböjd, rödaktig näbb.
Ansikte, hals och bröst är gråblå. Ögonen är rödaktiga. Ryggen
är mörkbrun med svarta streck. Sidorna är svartvitmönstrade.
Hane och hona har samma teckning. Ungarna är till största delen
svarta och har ljus näbb.
Det mest hörda lätet låter ungefär "grryitt ggråit gruigru" och
brukar jämföras vid det snabbt bortklingande ljudet av
grymtandet från en missnöjd gris. Andra läten är stönande "ååuuuh"
och korta "kipp". Hanens spelläte är ett envetet hamrande "kypp
kypp kypp...". Från honan hörs ibland ett ljusare "pypp pypp
py-errrrr".
Vattenrallen lever i Nordafrika, i nästan hela Europa (förutom
norra Skandinavien) och i Asien österut till västra Kina. I
Sverige finns den i vassjöar och havsvikar i Götaland, Svealand
och längs Norrlandskusten upp till Västerbotten, tillfälligt
möjligen även i Norrbotten.
De flesta vattenrallar flyttar söderut och befinner sig i
vinterkvarter i september till november. I Europa förekommer det
att vissa övervintrar så långt norr ut som i södra Sverige,
Norge och Finland. Populationen i Afrika är mestadels
stannfåglar. |
Vattenrallen hittas i tät vass i grunda sjöar,
men också havsvikar. Där lever den undanskymt och märks mest på
grund av lätet, men kan ibland ses springa förbi i en
vassglänta. Den livnär sig av små fiskar, kräftdjur, blötdjur,
insekter och deras larver.
Häckningstiden sträcker sig från april till augusti. Paren lever
monogamt. Båda könen bygger ett flytande skålformat bo av gräs,
strån och andra växtdelar och gömmer det väl i tät
våtmarksvegetation. Honan lägger sex till elva ägg som är
ungefär 35 millimeter och som ruvas av båda föräldrar i tre
veckor tills de kläcks. Ungfåglarna är borymmare och blir
flygfärdiga efter 20–30 dygn. Vattenrallen lägger oftast två
kullar per häckningssäsong.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population,
men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att
den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen
IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig. Även i Sverige
anses beståndet livskraftigt och det finns inga tecken på
betydande populationsförändring. Beståndet uppskattas bestå av
mellan 5 000 och 11 000 häckande individer.
Arten är sårbar för extrema väderförhållanden som is eller
kraftiga översvämningar. I vissa områden påverkas den av
habitatförstörelse genom utdikning av våtmarker.
Vattenrallen beskrevs för första gången 1758 av Carl von Linné.
Dess vetenskapliga artnamn aquaticus betyder just "tillhörande
vatten". |
